1900-talets historia, åk 9
Årskurs: 9
Ämnen: Historia
Periodlängd: 6 veckor
Författad av: Karolina Bergom Larsson
Dagsplanering
Vecka 1 Återblick och överblick av historien. Tidslinje.
Måndag Historiska källor. Hur använder man historiska källor. Vad ska man tänka på när man hämtar information från en källa? Historiska begrepp. Översikt över perioden. Tidsepoker. Forntiden. När människan var Nomad, när människan blev bofast, städer kring floder.
Tisdag Antiken. Romerska riket.
Onsdag Vikingatid. Nya tiden, upptäckarnas tid.
Torsdag Upplysningen, franska revolutionen, industrisamhället växer fram.
Fredag Arbetsmaterial med frågor kring epokerna. Arbetsmaterial kring källor.
Vecka 2 Första världskriget, ryska revolutionen
Måndag Orientera oss i historien. Var är vi? Återblick på förra historieperioden. Europa i början av 1900-talet.
Tisdag Första världskrigets början. Skotten i Sarajevo. Första världskriget forts.
Onsdag Krigets följder. Ryska revolutionen. Kommunisterna tar makten i Ryssland. Inbördeskrig.
Torsdag Mellankrigstiden. Börskraschen i New York. Depressionen. Diktaturer.
Fredag Stalins diktatur i Sovjetunionen. Arbetsmaterial om kommunismen
Vecka 3 Andra världskriget
Måndag Film Schindlers list
Tisdag Andra världskriget 1939-1945. Tyskland blev en nazistisk diktatur. Hitlers väg till makten. Judeförföljelse. Axelmakter
Onsdag. Andra världskriget bryter ut. Pakten mellan Tyskland och Sovjetunionen. Tyskland anföll neutrala länder. Slaget om Storbritannien. Japan angriper USA. Atombomber
Torsdag Förintelsen. Nazimens judehat. Kristallnatten. Getton. Massmorden börjar.
Fredag Dödsfabrikerna. Auschwitz-Birkenau. Vilka var bödlarna?
Vecka 4
Måndag –Prov världskrigen
Tisdag USA och Västeuropa under efterkrigstiden. Kol och stålunionen. EU. Ekonomiska problem i den rika världen. Sverige under efterkrigstiden. 9.10-10 Eget arbete med frågor.
Onsdag Det kalla krigets tid. Koreakriget, Cubakrisen, Vietnamnkriget
Torsdag Kommunismen i Kina. Kulturrevolutionen. Mao.
Fredag Israel och arabstaterna. Det nya landet Israel. Kampen om Palestina.
Vecka 5
Måndag Tema kalla kriget.
Tisdag Kampen om oljan i Mellanöstern. Kriget mellan Iran och Irak Kuwait.
Onsdag Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet (Läsmaterial)
Torsdag Kommunismens fall, kalla krigets slut. Gorbatjov. Östeuropa blir fritt. Berlinmuren faller.
Fredag Krig i Jugoslavien.
Vecka 6
Måndag Prov på efterkrigstiden
Tisdag – Film –Die Welle
Onsdag – Samtal och övningar kring åskådarrollen.
Torsdag. –Samhällskunskap
Fredag -Samhällskunskap -Prov Ekonomi
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Historia
Imperialism och världskrig
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, tillexempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Samhällskunskap
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr 11
Historia
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Samhällskunskap
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Prov, periodhäfte, samtal, inlämningsuppgifter.