Bilder: Anna Ljungkvist, Annika Sandström.

Bondens år, åk 3

Årskurs: 3
Ämnen: Historia, teknik, svenska, samhällskunskap, hem-och konsumentkunskap, geografi, biologi.
Periodlängd: 3 veckor
Författad av: Linda Elieson.

planering

Vecka 1 

Måndag: Introducera bondens årshjul. Rita och berätta. Fördjupning. Skördemånad. Grödor, redskap och gårdens djur. Linskörd och förädling.

Tisdag: Utflykt till Skansen (lin-och ulldagar)

Onsdag: Bearbetning i periodhäften genom att skriva och rita om utflykten och linberedning.

Torsdag-fredag: Fortsättning av bearbetning.

Vecka 2 

Skördemånaden. Grödor, redskap, utflykt till sädesfält.

Vecka 3 

Sädesslag och förädling. Kvarnen. Ev. utflykt till kvarnen vid Kaananbadet. Mala eget mjöl. Kärna smör. Manligt och kvinnligt arbete. Baka knäckebröd. Recept.

Vecka 4 

Bearbetning av jorden. Redskap, arbetsdjur. Gårdens djur. Grödor: betor, potatis, rotfrukter osv.

Förvaring, växelbruk. Äppelskörd. Utflykt äppelplockning.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

Historia:

Övergången till agrarsamhälle med exempel på hur jordbrukande människor levt genom århundraden, vilka förutsättningar som har krävts, miljöaspekter för att människan kunnat bli bofasta jordbrukare. Mänskligheten har gått från nomadiserande till att bli bofast, något som belyses genom arbetet med odling. Hemortens historia med utgångspunkt i temat traditionella yrken och bondens år, arbetsfördelning mellan män, kvinnor och barn i det gamla bondesamhället. Beskrivningar över hur barn hade det i det gamla bondesamhället och eventuellt ett studiebesök i en gammal skola.

Skildringar i barn- och ungdomslitteratur och filmer.

Teknik:

Bondens år, använda och teckna av vanliga bruksföremål och redskap

Svenska:

Muntligt berättande om hur det var att leva på en lantgård förr i världen, Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter och berättande text, beskrivningar, recept utifrån experiment med bl.a. salttillverkning, matlagning, bakning osv. Träna på att anteckna med stolpar och tankekarta. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Läraren vägleder och uppmuntrar elevernas skrivande och berättande genom att läsa igenom elevtexterna och hjälpa eleverna in i en skrivprocess genom frågor och kommentarer till texten både muntligt och skriftligt. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Olika lässtrategier utvecklas t.ex. läses recept i samband med bondens år. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter, med fokus på skildringar från det gamla bondesamhället. Instruerande texter, till exempel recepet.

Samhällskunskap:

Samtal kring grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Arbetsfördelning mellan män, kvinnor och barn i det gamla bondesamhället Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta lyfts fram t.ex. under hembygdsperioden där utvecklingen från byteshandel till dagens valuta beskrivs.

Hem- och konsumentkunskap:

Traditionella yrken och näringar; jägare, fiskare, bonde. Arbetsfördelning i hemmet, traditionell och i dag. Barnens roll/uppgifter i historien. Redskap inom olika näringar, även redskap för tillagning av råvaror. Skörda, t.ex. mala mjöl på handkvarn och baka bröd av egenmald säd. I samband med temat Bondens år t.ex. Kärna smör, sylta, göra mos och safta, göra färskost, mjölksyrade grönsaker, torkade äppelringar. Recept, mått och enheter hur man följer ett recept och viktiga begrepp för bakning och tillagning. I samband med temat Bondens år och i slöjdundervisningen karda, spinna, växtfärgning, sticka/virka/väva, arbeta med halmslöjd.

Geografi:

Lyssna och läsa äldre skildringar där landskapets beskrivs och hur resandet gick till förr i världen

Biologi:

Årstidsväxlingar, jordbearbetning, sådd och skörd, och djurhållning med utgångspunkt i undervisningstemat om bondens år. I samband med undervisningen om bondens år får eleverna titta närmare på olika tamboskap i närmiljön och hur de lever och anpassar sig till årstiderna. Samtal om dagens djurhållning och jämförelse med hur människor levde med sina djur förr i tiden. I samband med handarbetet där eleverna får bearbeta ull på olika sätt, får de samtala om djurens betydelse för oss människor. Eleverna får höra på berättelser om hur människan historiskt kultiverat jorden och domesticerat djuren och anpassat sig till olika miljöer för att skaffa sig sitt levebröd. Presentation av olika ekosystemet med fokus på människans liv i balans med djur och natur, exemplifierat genom yrkesgrupper som bonde, fiskare, herde och jägare Enkla fältstudier och observationer genom studiebesök på en lantgård, i en gruva, i skogen och vid havet

Övningsmoment

Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter. Träna på att anteckna med stolpar och göra tankekarta. Enkla former för textbearbetning. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Olika lässtrategier utvecklas. Samtala kring grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen).

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr 11

Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Periodhäfte.

Noteringar av elevens delaktighet i samtal och textskapande.