Bilder: Anna Ljungkvist och Jessica Thorell.

Botanik, 5 veckor, åk 5

Årskurs: 5
Ämnen: Biologi
Periodlängd: 5 veckor
Författad av: Katinka Wilson

planering

Vecka 1

Dag 1 och 2

Växtens metamorfos.

Introduktion växtens stadier från frö till växt. Jämför med växtens stadier från frö till blomma. 

Frö/ägg, stjälk/larv, knopp/puppa, blomma/fjäril. 

Bilder periodhäfte: 1. Frö, 2. Rottråd, 3. Grodd, 4.Blad, 5. Knopp, 6. Blomma, 7. Frön.

Dag 3

Sådd av frön i klassrummet.

Dag 4 och 5

Svampar.

Svampar hämtar näring ur jorden, hämtar inte energi ur solljuset.

Dag 6

Promenad i skogen.

Skisser på lavar, mossor, ormbunkar, ev. fräkenväxter.

Vecka 2

Dag 7 och 8

Alger

Alger är helt vattenbundna. Algblomning, japanska alger.

Dag 9

Formteckningsövningar.

Dag 10 och 11

Lavar

Lavar. Jordbundna och i symbiosförhållande. Saknar blommor och frön. Studera skisser från skogsutflykt. Nya skisser i närmiljö.

Vecka 3

Dag 12, 13 och 14

Mossor, ormbunkar och fräken

Dag 15

Prov och utvärdering, formteckning blad. 

Vecka 4

Dag 16

Tussilago, Carl von Linnés biografi

Om blad, blomma till frö, pollinering av vindsflugan. 

Dag 17 och 18

Blåsippa och vitsippa

Växtsätt, myra som fröspridare, 700 år. 

Dag 19

Växtfysiologi: Pollinering, växtens delar (kronblad, foderblad, ståndare, fruktanlag etc.). 

Dag 20

Ute: eleverna går till sin gamla växtplats från i höstas. Vad har hänt? Beskriv i text, skissa och redovisa kort.

Vecka 5

Genomgång våra vanligaste träd, blommor, växter, grässorter etc

Växternas släktskap i familjer.

Eleverna arbetar parvis med fördjupningsuppgift. Redovisas individuellt som en faktatext och ett föredrag inför klassen. 

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

Biologi

  • Botanik, från alger, via lavar, mossor och andra kryptogamer till fröväxterna.

  • Växtens uppbyggnad i rot, stängel, blad, blomma och frukt och olika arters växtbetingelser.

  • Insektsvärlden och binas betydelse.

  • Sådd av olika frön och undersöka hur snabbt de gror och växer och vilka betingelser som gynnar processen.

  • Konstnärliga studier av växten i dess miljö och olika typer av rötter, blad, blommor, frukter och frön.

  • Växternas olika geometri, femtalet hos rosen, sextalet hos liljan, observera och rita.

  • Formteckningsövningar med utgångspunkt i olika växtfamiljers geometri.

  • Växtbetraktelser, både litterära och egna

  • Enkel indelning i olika familjer och vissa latinska namn

  • Vetenskapliga upptäckter inom området t.ex. Carl von Linnés biografi

  • Samtal kring djurs, växters och andra organismers liv, fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och dess betydelse för jord- och skogsbruket och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

övningsmoment

Periodhäfte med skisser, målningar och texter.

Odling i klassrummet.

Samtal och arbete i par, grupper och helklass.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Naturdagbok med iakttagelser i bildform.

Omvänt prov: Eleverna skriver två och två frågor ur naturdagbok och periodhäftet. Läraren svarar på elevernas provfrågor och eleverna rättar lärarens svar.

Fördjupningsuppgift som redovisas individuellt som en faktatext och ett muntligt föredrag.

Lärarens anteckningar från elevers samtal och diskussioner.