Årskurs: 8
Ämnen: Fysik
Periodlängd: 3 veckor
Författad av: Leif Palmquist

planering

Undervisningen läggs upp utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt där elevernas egna beskrivningar av fenomen premieras och övas.

Undervisningen innehåller både experiment, laborationer och teoretiska genomgångar.

Lektionerna avslutas med ett bildligt återskapande av de fenomen som demonstrerats eller laborerats med för att nästa dag tas upp och analyseras och begreppsligas.

Vecka 1

  • Vilka grundämnen kan bli magnetiska

  • Vad händer när man för två magneter mot varandra

  • Vad händer när man delar en magnet i flera delar

  • Rita ut en magnets kraftfält och beskriva det

  • Vad är missvisning

  • Hur fungerar en kompass

  • Vad är influens

Vecka 2

  • Hur uppkommer statisk elektricitet

  • Hur fungerar ett batteri

  • Vad är en Voltastapel

  • Spänning och i vilken enhet den mäts

  • Fenomente induktion

  • Konstruera och förstå en elektromagnet

  • Förklara skillnaden på ledare och isolator

Vecka 3

  • Förstå och diskutera elproduktion, eldistribution och elanvändning i framtiden

  • Samtala om energi historiskt och i nutid samt diskutera tänkbara möjligheter och begränsningar med energiförsörjning i framtiden.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

  • Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.

  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

  • Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.

  • De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.

  • Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

övningsmoment

Dokumentation av experiment i bild och text.

Öva sig i att tydligt och objektivt beskriva fenomen.

Samtala, dra underbyggda slutsatser.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklaraoch generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

  • Skriftliga prov. 

  • Muntliga redovisningar och samtal om fenomen. 

  • Eget skrivande och illustrerat inlämningsarbete i form av periodhäfte. 

  • Laborationsförmåga.