Bilder: Anna Ljungkvist.

Geografi: Norden, 5 veckor, åk 5

Årskurs: 5
Ämnen: Geografi
Periodlängd: 5 veckor
Författad av: Aleksandra Janicic

planering

Vecka 1: Introduktion och Island

Intro om Norden. Rita karta på Norden. Låna från biblioteket böcker om Norden som kan alltid stå på bordet. Berättelsen från Norden.

Island

  • Island - karta på tavlan.

  • Dela ut mindmap med grenar som läser: läge, natur, klimat, befolkning, transport, städer, naturresurser. Berätta att barnen får fylla på tankekartan allt eftersom jag berättar idag och imorgon. Sedan ska anteckningarna skrivas rent i periodhäfte.

  • Var på jordklotet? Var i Europa, Norden? Norska vikingar var de första bosättarna som kom på 800-talet. Hur kom de dit? Hur såg det ut då?Europas näst största ö (Storbritannien större). Norra Atlanten, väster om Norge, öster om Grönland. Många mindre öar utanför den stora ön. 

  • Klimatet mycket omväxlande och fuktigt - bildas lågtryck ute till havs som drar in med mycket regn. (Ett år kan det regna 800 mm - hur mycket är det? Visa på meterlinjal). Golfströmmen drar fram utanför Islands sydkust, värmer luften som blåser in. De flesta hamnar isfria året runt. 

  • Lågland längs kusterna, längre in i landet är det högre (över 2000 m). Landskapet olikt övriga Norden. På vilket sätt - någon som vet? Vulkaner och heta källor.

  • Vad är en vulkan? Varför får den utbrott? Vad innebär det för Islands natur? Den kändaste heter Hekla. 

  • Vad är en glaciär? Vatnajökull - största glaciären i Europa. De allra flesta bor vid kusten (se tematisk karta, befolkningstäthet). Huvudstad Reykjavik, cirka 200 000 invånare. Hus av torv eller moderna byggmaterial. Fiske är en viktig näring. Stora fabriker som djupfryser och konserverar fisk och skaldjur. Får och kor är vanliga - finns fler får än människor! Turism är allt vanligare, många tycker att glaciärer, vulkaner och varma källor är spännande!

  • Heta källor värms upp av den heta berggrunden i jordens inre - Island cirka 800 st. Bra för att värma upp bostäder, växthus och få varmvatten. Gejsrar är en viss sorts varma källor som sprutar ut kokande vatten med jämna mellanrum - upp till 100 m upp i luften!

  • Kultur. Berättelser, bilder.

  • Transport. Hur gör vi i Sverige? Människor, gods etc. Hur gjorde man förr? Island inga järnvägar. Bil eller buss. Vissa vägar stängda under vintern. Flyg vanligt om man ska resa långt inom landet. Förr användes islandshästen som transportmedel. 

  • Skog fanns när vikingarna kom men de högg ner och skogen har inte vuxit upp igen. 

  • Kultur. Berättelser, bilder.

Vad har vi lärt oss om Island? Hur skiljer det sig från det vi lärde oss om Sverige? Jämför natur, läge, naturresurser, städer, befolkning. Lär-par. Jämförande text i p-häftet.

Vecka 2: Danmark, Färöarna, Grönland

Danmark

  • Karta på tavlan - mindmap för anteckningar. En bunt lego. 

  • Längst söderut och minst av de nordiska länderna. Består av en halvö, Jylland, (vad är en halvö?) och många öar, Fyn, Själland, Lolland, Falster, Bornholm. Lilla Bält, Stora Bält och Öresund är sund som binder ihop Östersjön med Atlanten. Man är alltid nära kusten. Böljande landskap med slätter, kullar och åsar. Hela landet är lågland (aldrig högre än 200 m ö h). Bra åkerjord. Många långa sandstränder, kalkstensklippor (fossil vanligt att hitta i kalksten). Klint - brant sluttning som ofta bildats av vågor som långsamt bryter ner (eroderar) berget. 

  • Mycket tätbefolkat (se karta med befolkningstäthet), de flesta på Själland. 

  • Eftersom det är så många öar fick man förr åka båt eller färja för att ta sig till en annan del av landet. Idag finns många broar och tunnlar. Bron mellan Malmö och Köpenhamn är 1,6 mil lång! Kastrup Nordens största flygplats. 

  • Köpenhamn var från början ett fiskeläger, fortfarande viktig handelsstad. Många turister längs Ströget. Tivoli är ett stort nöjesfält. 

  • Mycket jordbruk (⅔ av ytan), kor, grisar. Kalksten till cement bland annat. Olja och gas från Nordsjön. 

  • Gott om vindkraftverk - tar vara på blåsiga vädret! 5000 vindkraftverk. Turism stor näring. 

  • H C Andersen - känd över hela världen. Skagenmålarna, modern arkitektur, lego

  • Västra Jylland var inte täckt av isen från senaste inlandsisen. Där finns nu stora slätter med långa sanddyner. 

Färoarna

  • Bergig ögrupp i norra Atlanten. Självstyre sedan 1948. 50 000 invånare. Egen flagga, eget fotbollslag. Från början ett lågland där vulkanutbrott under många miljoner år byggde på marken med lager på lager av lava. Olika lavatäckens mörka band längs kusten.Studera lunnefågeln. Rita och beskriv. 

Grönland

  • Tillhör Danmark men styrs sig till stor del själva. Grönland är världens största ö och nordligaste landområde. 

  • Nästan helt täckt av is, 2-3 km tjock. En remsa land längs kusterna är isfri. Cirka 60 000 invånare. de flesta bor på öns västra kust. 

  • Eskimåer/inuiter bor på nordöstra kusten. Bevarat gamla levnadssättet med jakt och fiske. Säl, valross från kajaker och hundsläde. 

  • Turismen växande näring.

Arbete med namngeografi av de länder, städer, öar, vatten vi hittills gått igenom. 

Vecka 3: Norge

  • Vad ska bort? 17 maj, 10 maj, Karl Johan, Folkdräkt - prata om 17 maj-firande. 

  • Väster om Sverige, norr om Danmark. Lång kust med stor skärgård. I norra Atlanten ligger ögruppen Svalbard (största ön Spetsbergen) och ön Jan Mayen som också tillhör Norge.Känt för vacker natur; berg (fjäll), fjordar, midnattssol. 

  • Medelhöjden över havet är 500 m. I öster fjällkedjan Skanderna med högplatåer, fjälltoppar och glaciärer. Längs kusten långa, djupa havsvikar - fjordar. Mer än 50 000 öar längs kusten. Hurtigruten. 

  • Barents hav i norr, Norska havet i väster och Nordsjön i söder (alla är delar av Atlanten).

  • Ligger mycket långt norrut på jordklotet men har ganska milt klimat. Detta pga Golfströmmen, som drar förbi. Sällan minusgrader längs kusten men i inlandet kan det bli mycket kallt. Det regnar mycket pga fuktiga vindar från Atlanten som tvingas stiga när de möter bergskedjan - då kyls luften och regndroppar bildas. 

  • U-dalar, dalgångar som bildats av inlandsisen som rört sig som en stor hyvel. Fjällen är inte så påverkade av människan, men i dalarna har landskapet förändrats efter att människorna kom dit. 

  • Varför är Skanderna inte lika toppiga som Alperna? (äldre, har utsatts för erosion som slipat)

  • Bild med block-kritor, fjäll och fjord.Glest befolkat (se tematisk karta) - varför? De flesta städer och tätorter ligger var, tror ni?

  • Ibland när man kommer åkandes med bil och kommer ner till vattnet tar vägen plötsligt slut! Hur gör man för att komma vidare? Många färjor går längs kusten och ut till öarna. 

  • Oslo ligger vid Oslofjorden. Norr om staden ligger Nordmarka där man kan åka skidor och vandra.Nansen, Amundsen, Heyerdal (Kon Tiki) - norrmän vill utåt mot havet, upptäcka! Leif Eriksson, norske vikingen som “upptäckte” Amerika. 

  • Två varianter av språket: bokmål ( norsk variant av danska skriftspråket) och nynorsk (från dialekter som talas i landet - man ville göra ett skriftspråk som låg närmare talspråket). 

  • Rika fiskevatten utanför Norges nordvästra kust. Mycket exporteras. 

  • Vattenkraftverk i älvarna. Olja, en mycket viktig näring. SÄven naturgas. En av världens största oljeproducenter. Varför är det problematiskt? Icke förnybara energikällor. Tar slut. 

  • Norrsken - måla? Visa bilder.

  • Lurvehette (Norden i skolan) 

  • lyssna på äventyret på norskt bokmål.

  • Vad handlade äventyret om? Skriv några nyckelord på tavlan.

  • Var det lätt att förstå?

  • Vilka ord var svåra att förstå? -skriv orden på tavlan.

  • Fördela de svåra orden mellan eleverna och använd en ordbok för att hitta betydningen - skriv dem på tavlan.

  • Lyssna på äventyret igen.

  • Hur gick det att att förstå det andra gången?

  • lyssna på svenska

  • Arbete med kartböcker

Vecka 4: Finland

  • Vad ska bort? Jultomten, bastu, mumintroll, Kalle Anka.

  • Öster om Sverige, på andra sidan Östersjön (kom ihåg Västerbotten, Österbotten - landskap i respektive land). 

  • Tusen sjöarnas land. 10 % av ytan är insjöar och älvar. De flesta är ganska grunda och många hänger ihop med varandra så man kan åka båt många mil. 

  • Stora skogar, ⅔ av ytan täckt av skog. Mest barrskog (tall) men vid kusten också endel lövskog. Det finns också mycket myrmark. Bred vik mellan Finland och Estland Finska viken. Landet ganska flackt men det finns berg (dock inte så höga)

  • Klimatet är ganska milt, tack vare Golfströmmen. Kallt i norra delarna. Nederbörd året om. 

  • Berggrunden i Finland en av de äldsta på jorden. Jordens yta formad av inlandsisen, sjöar och åsar. Mycket moränjord (blandning av stenar och grus som isen lämnade efter sig).De flesta människor bor i söder och sydväst. Helsingfors ligger vid Finska viken. Man kan komma dit med båt från Stockholm. Presidentpalats. Prata om republik - monarki. 

  • Jordbruksområden mellersta delarna och vid kusten. Skogen mycket viktig inkomstkälla. Av trä görs papper, kartong, virke. Viktiga exportinkomster. Det finns även metaller i berggrunden; guld (!), nickel, zink, koppar. Båtvarv, man bygger bra isbrytare och kryssningsfartyg. 

  • Bastu - vad är det? Varför? 

  • Sisu - kämpa hårt.

  • Lite om finska språket. Ändelser istället för pronomen och prepositioner. 

  • Spåken som talas är både svenska och finska. Författaren Tove Jansson skrev om Mumintrollen. Hon är känd över hela världen för berättelserna.

Åland

Vecka 5

  • Träna på huvudstäder, jämföra länder och diskutera.  

  • Elever gör planscher om ett land de väljer,från Norden. Presentation  för klassen.

  • Grannar: Baltikum, Tyskland, Polen, Östersjön

  • Pling-plong-quiz, göra färdigt, extrauppgifter

  • Utvärdering/ Frågor/Prov.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

Geografi

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människan och naturen. Konsekvenser för människor och natur.

  • De nordiska natur- och kulturlandskapen. Utmärkande drag och utbredning.

  • Nordens naturresurser, till exempel fjäll, vatten, odlingsmark, skogar. Var olika resurser finns, vad de används till.

  • Fördelningen av Nordens befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

  • Namn och läge på Nordens viktigaste orter, berg, och vatten.

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

övningsmoment

Analysförmåga. Beskriva varför det blev så och hur det påverkar framtiden. Förklara, visa hur saker hänger ihop, jämföra.

Kommunikativ förmåga. Samtala, resonera och diskutera med andra. Föra resonemang om processer som formar jordytan.

Metakognitiv förmåga. Lägga märke till vad som händer och sker runt omkring oss och fundera kring det.

Procedurförmåga. Söka efter och samla ihop information. Använda kartor och andra geografiska källor.

Begreppslig förmåga. Förstå vad begrepp och ord betyder och kunna använda dem.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Motsvarande betyget E:

Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.

 Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Arbete med egna planscher från ett land de väljer.

Utvärdering/Prov.

Kunskaper om Nordens namngeografi.

Begrepp: Naturlandskap, kulturlandskap, konsekvenser, utmärkande drag, fördelning, orsaker, befolkning, topografisk, tematisk.