Hembygden, åk 4

Årskurs: 4
Ämnen: Geografi
Periodlängd: 4 veckor
Författad av: Linda Hjortborg

planering

Miljö och livstil (hemkunskap, svenska)

Vecka 1

  1. Introduktion – Kort om Sverige. Jag berättar. Gruppsamtal- Vilka platser har vi varit på i Sverige? Gruppen gör en lista. Sök sedan platsen i kartbok.

  2. Vad är en stad? Vad är motsatsen? Beskriv med egna ord i grupp. Vi arbetar i periodhäftet: Skriv kort text om Sverige.

  3. Mer om stad och landsbygd. Skriv en kort text om stad (tätort) samhälle/ landsbygd gelsbygd by.

  4. Rita bild i periodhäftet på stad och landsbygd (på bild lektionen).

  5. Vilka skillnader och skillnader kan vi hitta mellan stad och landsbygd? Samtal i grupp.

  6. Varför ligger städerna där de ligger? Ge några exempel.

Varje dag: Dagens stad! (Norr, söder, öst, väst, gammal, ny, stor liten?)

Vecka 2

  1. Leta landskap i kartbok! Välj 4 st, lär dig namnet och var de ligger. Skriv dem på en lista och spara. Varför uppkom landskapen? Berättar om vad naturlandsskap och kulturlandskap är.

  2. Rita och skriv i periodhäftet om Sveriges naturlandskap, namnge dem. 

  3. Rita och skriv i periodhäftet om kulturlandskap. Namnge naturtillgångar i Sverige.

  4. Stora städer i Sverige (fem största). Var ligger de? Gammal eller ny? Skriv lista och kortfattad fakta. Visa bilder från städerna.

  5. Hur kan en stad/plats bli känd? Samtal i grupp. Var har vi varit? Varför?

Vecka 3

  1. Svenska sjöar. Vi tittar i kartbok. Vilka städer ligger runt omkring? Skriv i periodhäftet.

  2. Mer om vatten- i Sverige finns sjöar älvar åar hav . Rita och gör lista i periodhäftet.

  3. Leta landskap. Välj 4 nya landskap, hitta i kartbok och skriv upp på lista.Linda berättar om landskap: Skåne Lappland.

  4. Rita och skriv om Skåne och Lappland i p-häfte (ev måla)

Vecka 4

  • Östersjön

  • Gotland Härjedalen

  • Uppland Bohuslän

  • Jordbruk

  • Gruvdrift

  • Öar

  • Fjäll

  • Kust

  • Skärgård

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Namn och läge på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

  • Samtal om olika näringar fördelade över landet och skillnaden att köpa närodlad mat eller mat med långa transporter. T.ex. frågeställningar kring skolmaten, vad är närodlat, vad är importerat och vad innebär olika märkningar av matvaror.

  • Berättelser i litteraturen om resor genom Sverige.

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler, skala, topografiska.

  • Egna kartor i olika tekniker.

  • Rita karta över skolgården och över sin skolväg.

  • Historiska kartor, urbaniseringen och hur viktiga städer vuxit fram.

  • Samtal om förhållandet mellan naturtillgångarna och människors arbetsliv.

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

övningsmoment

Resonera kring begreppet stad samt människans roll i staden. Använda sig av kartboken för att skapa sig en uppfattning om landets geografi.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Kunskapskrav för betyget A.

Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Prov, skriftligt. Samt deltagande i samtal.