Istiden och forntiden, åk 4
Årskurs: 4
Ämnen: Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap
Periodlängd: 4 veckor
Författad av: Linda Hjortborg
Dagsplanering
Istiden
Läraren berättar om inlandsisen. Hur den blev till samt när den smälte bort. Hur landskapet såg ut efter isen dragit sig tillbaka. Berätta om hur det såg ut i ert närområde.
Spår av inlandsisen runt skolan (isräfflor, ”stora stenen”). Gå ut och titta.
Rita bild med temat spår av inlandsisen.
Kort text om istiden utifrån stolpar. Fortsättning- hur människor vandrade in i landet (först växter och djur) Läraren berättar eller arbete utifrån faktatext.
Tidslinje i enkel utformning efter istiden, stenålder- bronsålder- järnålder. Rita in i periodhäftet. Läraren berättar “De första människorna i Sverige”, hur levde man? Jägare, samlare.
Stenåldern
Hur fick man tag på mat? Hur bodde man? Samtal i grupper, vad vet ni? Återsamling i helklass. Börja formulera en faktatext. Jägare, samlare var fanns boplatserna, hur var klimatet. Kläder etc.
Verktyg, vapen, elden- människan tillverkar redskap (kärl av olika slag etc). Jämför med djuren människans förmåga till anpassning till olika livsmiljöer.
Livet- ritualer(gravar), fritid (lekar,spel, grottmålningar, berättande, språk).
Jordbruket uppfinns, tämjande av djuren.
Bronsålder
Bronset kommer till Sverige. Jämför brons med sten etc. (smycken, gravfynd). Läraren berättar.
Hällristningar. Rita hällristningar. Varför gjorde människorna hällristningar? Meddela sig, lämna eftervärlden, kontakt med gudarna.
Hur ser det ut idag? Jämför. Hur meddelar vi oss idag?
Arbetsfördelning mellan män och kvinnor. Skillnader i levnadsvillkor för fattiga och rika, hur man blev begravd visade vilken status man hade. Konflikter uppstår.
Utflykt titta på fornlämningar.
Järnåldern
Kallare klimat- människans levnadsvillkor ändras. Jag berättar. Återblick Utflykt till Lovö fornborg. Samtal, egen text.
Läsa text om hur man hittar järnmalm. Sökläs-svara på frågor, skriv svar i hela meningar i skrivboken. Rita bild i periodhäftet.
Samma som lektionen innan- ny text. Börja renskriva texten från igår.
Göra skålar eller amuletter i lera.
Göra klart. Genomläsning av texter.
Stora FORNTIDSQUIZET!
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Historia
De första människorna och djuren efter istiden och hur människor levde som jägare, fiskare och samlare.
Rullstensåsar, förkastningar, isräfflor, morän, jättekast, grytor, urberg och landhöjning.
Norden från istiden fram till Nordens kristnande.
Exempel på hur landskapet har formats pga av istiden.
Fördjupa kunskaper kring stenåldern, bronsåldern och järnåldern, besöka utgrävningar och teckna av olika fynd, redskap, fornlämningar, hällristningar och runstenar.
Arbetsfördelningen mellan män, kvinnor och barn under brons- och järnålder.
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle, i samband med historieperioden.
Utflykter i närmiljön till olika kultplatser, ex brons – och järnåldersgravar, ristningar och runstenar.
Biologi
Samtal kring djurens specialisering och människans förmåga till anpassning i olika miljöer.
Svenska
Skrivträning att skriva faktatext utifrån tankekartor och stolpar.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Tillsammans läsa olika typer av texter såsom berättande texter, utredande texter, instruktioner, dikter och brev och samtala om de olika språkliga kvalitéerna och formen.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter, museibesök och berättande beskrivningar.
Teknik
Verktyg, redskap och tekniska innovationer under stenåldern.
Material och bruksföremål under stenåldern.
Material och hur de användes under brons- och järnåldern och hur det påverkade samhällsutvecklingen.
Järnets betydelse, verktyg, redskap och dess betydelse för jordbruket, samhällsexpansionen.
Kemi
Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Forntidens konserveringsmetoder, torkning och saltning.
Åldersbestämning i samband med arkeologiska fynd.
Brons – och järn och dess betydelse för människan i historien och hur man framställer dessa metaller.
Historiska fynd i torvmosse, ex Bockstensmannen, vilka kemiska processer ligger bakom.
I samband med temat nordiska gudasagan och historieundervisningen som beskriver Norden under forntid, stenålder, bronsålder och järnålder lyfts kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Övningsmoment
Formulera faktatexter om människans villkor under perioden. Konstruera en enklare tidslinje som epoken vi arbetar med (istiden, stenålder- bronsålder- järnålder).
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr 11
Kunskapskrav för betyget A.
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Periodhäfte.
Noteringar av elevens delaktighet i samtal och textskapande.