Bilder: Anna Ljungkvist.

Kulturepokerna: Egypten

Årskurs: 5
Ämnen: Historia, religionskunskap, svenska
Periodlängd: 3 veckor
Författad av: Maria Dammeyer

planering

Vecka 1 

Dag 1: Måla Nilen – akvarell (blir omslag till Egyptenhäftet på växtpapper). Hur ser det ut i Egypten – klimatet, landskapet, Nilen. Rosette-stenen – visa hieroglyfer.

Dag 2: Rita med kritor och panna – karta över Nilen igen. Nu med viktiga platser markerade. Berätta om det tidiga Egypten – Nilens översvämning, den bördiga marken, odling, jordbruket, papyrus, hur man levde i städer, glimt från pyramiderna. 

Dag 3: Återblick tidiga Egypten. Smink, fest, vad man åt och drack. Fortsätt med kartan. Lukta på kryddor och känn på vete och korn. Dadlar. 

Dag 4: Hieroglyferna. Skriv och rita. Berätta om Isis och Osiris. På SO-löp: Måla och rita med vax pyramiderna i Giza.

Dag 5: Hieroglyfer forts. Isis och Osiris – gudavärlden. Horus, Ra. Tidslinje Gamla Riket – Nya Riket växer fram på tavlan.

Vecka 2:

Dag 1: Pyramiderna. Skriv faktarutor, text, bild. 

Dag 2: Om Dödsboken och mumifiering. 

Dag 3: Återblick – samtal och sedan korta skriftliga återkopplingsfrågor. Dödsboken forts. 

Dag 4: Mytologi. Symboler. Skriva egen text (utifrån tankekarta) om livet i Egypten (med begreppslista att utgå ifrån). På so-löp: Göra relief i gips.

Dag 5: Mytologi. Symboler. Skriva på den egna texten. Forts relief i gips på svenska löp.

Vecka 3

Dag 1: Återblick. Samtal som förberedelse inför att skriva egen uppsats (se nedan).  Göra färdigt häftet.

Dag 2-4: Skriva uppsats i skolan på temat ”Om jag var från gamla Egyptens tid och vaknade upp idag i Sverige”. Redigera. Ge respons.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

Historia

  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Religionskunskap

  • Religioner och andra livsåskådningar.

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Svenska

  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. 

  • Språkets struktur med meningsbyggnad, stavningsregler, skiljetecken. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. 

  • Skapande av texter där ord och bild samspelar.

övningsmoment

Se nedan.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Kunskapskrav för betyget A.

Historia

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Religionskunskap

Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. 

Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Egypten-häfte – texter och bilder. 

Samtal om ämnet i par, grupp och med lärare enskilt vid behov. 

Den egna uppsatsen – resonerande, jämförelser mellan då och nu. 

Eleven får respons på sina texter och samtalar om den egna textens förbättringar, i slutet av perioden och efter periodens slut (en vecka svenska som mp följer Egypten-perioden).