Matematik, åk 1
Årskurs: 1
Ämnen: Matematik
Periodlängd: 12 periodveckor, 2 löp
Författad av: Mona Zettervall
planering
Fördelas över 12 periodveckor
Ramsräkna 0-30, 30-0. Storleksordna klossar och med siffror och öva ”mindre än” och ”större än”, lika mycket, udda och jämnt, varannan, hälften och dubbelt.
Gå på tallinjen från 0 till 10 på plussidan, från 0 till 10 på minussidan.
Öva rytmer gruppvis, de andra får gissa tex hur gruppen delat upp 10.
Utematte tex räkna fönster och dörrar, hitta fem stenar och tre blad… Göra geometriska former i sand, grus, med stenar, pinnar.
Berätta saga om vad talen betyder, vad som finns bakom siffran. Vad finns det ett av? Två av…osv. Rita bild, romersk siffra och arabisk.
Från vecka 45 forma stjärnmönster med garn. Klippa växtpapper kvadratiska från rektangulära. Hur ser en triangel ut.
Alice Fris mattebok ”Matematik i waldorfskolan”.
Öva ordningsföljd samtidigt som vi jämför målningar tan att bedöma dem. På tredje raden fjärde bilden är den blå färgen mörk, hur är det med andra målningars blå nyans?
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Ramsräkna talraden framåt och bakåt 1-100, lekar där ramsraden består av jämna eller udda tal, börja talraden på godtyckligt tal inom talområdet 1-20 och räkna vidare, antal och siffra.
Storleksordning talen 1-20, känna till begreppen större än och mindre än, lägga till, dra ifrån.
Skillnaden, gruppera i olika eller lika stora högar.
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
Rytmiskt klappa och stampa multiplikationstabeller.
Uppskattning, rimlighet t.ex. hur många äpplen finns i korgen? Hur många steg är det till fönstret?
Positionssystemet för att beskriva naturliga tal övas genom lekar och tallinjen.
De romerska siffrorna I-XII, exempel på symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
Tiotalskamraterna, dubblor, de fyra räknesätten.
Huvudräkning och enkla överslagsberäkningar.
Geometriska objekt, punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer övas genom formteckning och i eurytmin. I elevernas vardag används exempelvis, bollar (klot), tärningar (kub) och olika askar (rätblock) och deras egenskaper blir uppenbara.
Genom lekar som beskriver föremåls läge i rummet övas vanliga lägesord.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer övas genom tolkning av enkla räknehändelser och genom lösning av problemet matematiskt, med konkret material, bilder och räknesagor.
övningsmoment
Rytm. lekar, taluppfattning, forma siffror, se mönster.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr11
Eleven kan lösa problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett fungerande sätt.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tasl inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Eleven visar kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Dessutom kan eleven använda geometriska begrepp och lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder när svaren ligger mellan 0-200.
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera geometriska begrepp.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultate.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till sammanhanget.
Eleven kan vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avlösa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som hör till ämnet.
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Lektionsobservationer, p-häften, bilder, resonemang, rytmlekar.