Bilder: Anna Ljungkvist.
Matematik 3 veckor + löp, åk 6
Årskurs: 6
Ämnen: Matematik
Periodlängd: 3 veckor plus löptimmar
Författad av: Anna Ljungkvist
planering
Lektion 1 Introduktion. Presentation av begrepp och några kluringar.
Lektion 2. Geometri. Symmetrilinjer.
Lektion 3. 1 Vinklar, grader, vinkelsumma - laborativt. Klippa vinklar och figurer.
Lektion 4. Mer om vinklar.
Lektion 5 . Omkrets och Area, introduktion, beräkna.
Lektion 6. Genomgång av läxa. Repetera symmetrilinjer, steg och grader/klockan. Formler för Omkrets och Area.
Lektion 7. Fortsätt arbete med area och omkrets (läxa 2).
Morgonperiod dag 1: Förbered ett periodhäfte i geometri som en formelsamling.
Lektion 8 okt: Parallelogram. Praktiskt matte, rita klipp!
MP dag 2:: Rita parallellogram – räkna.
Lektion 9 okt: Att lösa problem sida 33-34 i Formula, upplaga 1
MP dag 3: Muntlig matte sid 35 Jobba enligt modellen: 1. En-och-en, 2. Två-och-två. 3 Fish-tank.
MP dag 4:: Diagnos ett geometri.
MP dag 5: genomgång av diagnos, räkna vidare, öva svåra moment.
MP dag 6: Räkna Spår 1 eller spår 2.
MP dag 7 - plus löptimme: Räkna med facit. Lära sig räkna baklänges, härleda fel.
MP dag 8 - Jobba med spår 2, räkna något extra och problemlösning.
MP dag 9 - sammanfattning av perioden, begrepp, formler etc. Vad har vi lärt oss hittills.
MP dag 10 - laborativ matte, bygga geometrisk former, rätblock, pyramid, prisma, kub, introducera begreppet begränsningsyta!
MP dag 11 plus löptimme: Geometri 2d och 3d-räkna i boken.
MP dag 12 plus löptimme: Geometri 2d och 3d-räkna i boken.
MP dag 13 plus löptimme: Beräkna volym i boken.
MP dag 14: volymenheter.
Mp dag 15: viktenheter.
Löp: Introducera skala, öva inför diagnos 45.
Löp: Diagnos.
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
övningsmoment
Resonera kring matematiska begrepp. Pröva och ompröva olika lösningar. Välja rätt strategier för problemlösning. Redovisa lösningar korrekt. Konstruera geometriska kroppar och grafer. Överför information till tabellform. Slå i facit och “räkna baklänges”. Använda miniräknare. Konstruera olika matematiska kroppar.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr11
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Skriva formelsamlingar, lämna in läxor, diagnos.