Bilder: Anna Ljungkvist och Jessica Thorell.

Människan och djuren, åk 4

Årskurs: 4
Ämnen: Biologi, svenska
Periodlängd: 5 veckor
Författad av: Linda Hjortborg

planering

Vecka 1

Dag 1 - Jämföra människan och djuren. Skillnader och likheter i hur vi rör oss, vad vi äter, hur vi använder våra kroppar hur vi rör oss. Samtal i helklass med diagram på tavlan.

Dag 2 - Det lilla barnet. Ryggraden. Dikt om människans sinnen skrivs i p-häfte.

Dag 3 - Mer om människan - det lilla barnet lär sig gå, tala. Upplever omvärlden med sinnena.

Dag 4 - Sinnesövningar - få något i sin hand (alla sitter på ring).

Dag 5 - Rita och skriv om det hur det lilla barnet erövrar världen. Övning-lyssna på föremål som faller till golvet.

Vecka 2

Dag 6 - Vi läser faktatext om skelettet. Grupparbete om olika kroppsfunktioner.

Dag 7 - Grupperna bearbetar sina faktatexter, läser, skriver ner svåra ord och begrepp. Samtal om textens innehåll. Vad visste vi redan, vad lärde vi oss för nytt?

Dag 8 - Samla ihop ca 10 fakta ur er text. Punkta ner. Förbered presentation.

Dag 9 - Redovisning i ”cirkel”, halva gruppen berättar och halva gruppen går runt och lyssnar på alla gruppers presentationer. Skriv en sammanfattande text om din kroppsfunktion.

Dag 10 - Samtal om vad vi lärde oss av presentationerna. Skriva sammanfattande texter utifrån övriga gruppers arbeten.

Vecka 3

Dag 11 - Texter och bilder kring andning och lungor, hjärta och blodomlopp. Övningar där vi iakttar puls och andning.

Dag 12 -  Texter och bilder kring hjärna och nerver.

Dag 13 - Texter och bilder matsmältning och muskler.

Dag 14 -  Människan- sinnessamtal, Vad var det första ljudet du hörde när du vaknade? Om vi är tysta, vad hör vi då? Vers om människan, rita bild till.

Dag 15 - Människan- sinnessamtal, Hur kändes luften utomhus? Om vi öppnar fönstret, hur luktar det? Iaktta puls och andning, när ändras den? Skriv versen, rita klart bilden.

Vecka 4

NO-löp: Målning - Fjäll

Dag 16 - Läraren beskriver ett djur (björn) – gissa djuret! Vi ritar björnen och skriver vers till.

Dag 17 - Gissa djuret! Arbete i grupp. 4 barn och 4 djur. Beskriv ditt djur, de andra gissar. Skriv korta faktatexter och/eller skriv av vers. Rita era djur.

Dag 18 - Skogen. Jag berättar. Olika skogstyper i Sverige. Rita och gör lista på träd, växter, djur som trivs här.

Dag 19 - Utomhuslektion. Leta med lista! Leta spår av djur - ha med ”kottkarta”.

Dag 20 - Vilka spår av djur hittade vi? Rita hur det såg ut.

Vecka 5

No-löp: Måla hav, kust (sedan rita in säl).

Dag 21 - Text om granskog med frågor. Rita bild i p-häfte.

Dag 22 - Text om tallskog med frågor.

Dag 23 - Årsring - björnen.

Dag 24 - Berätta om sälen, rita in i bilden.

Dag 25 - Jämför björn och säl- likheter och skillnader.

Vecka 6

Dag 26 - Individuellt arbete (alt. i par)- Jämför två djur. Förbered en muntlig presentation.

Dag 27 - Jämför två djur.

Dag 28 - Jämför två djur.

Dag 29 - Muntliga presentationer.

Dag 30 - Muntliga presentationer.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Zoologi, djuren i sina olika livsmiljöer.

  • Konstnärliga bearbetningar, skisser av djur, djurspår och de olika landskapstyper djuren lever i. Leta spår i naturen efter djur.

  • Djuren i förhållande till årstiderna, ex. vad gör djuren på vintern?

  • Utflykter till olika naturmiljöer där djur lever, t.ex en bäverhydda.

  • Beskrivningar av djuren i förhållande till människan, hur vi ser ut, står och går.

  • Spädbarnets utveckling till vuxen människa, rita, måla, skulptera.

  • Genom lekar och övningar iaktta puls och andning.

  • Lekar där eleverna får prova sina muskler och belasta sitt skelett. Avslappning och massage.

  • Jämföra våra olika sinnen med djurens t.ex. ur långt ser en örn? På hur långt avstånd kan en järv känna lukten av kött? Övningar då eleverna får använda olika sinnen.

  • Jämföra huvudet, bålen och lämnarna hur de är placerade och dess funktion jämfört med olika djur. Jämföra djurs läten.

  • Samtala om olika föda och kostens och sömnens betydelse för hur vi mår. Jämföra med olika djur. Vad äter de för föda? Vilka djur går i ide?

  • Samtal kring djurens specialisering och människans förmåga till anpassning i olika miljöer.

  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

  • I samband med svenskundervisningen lära sig skriva faktatexter om djur, öva läsförståelse genom textsamtal. Granska och tolka informationen.

övningsmoment

Målning av fjäll och havs/kust-miljöer.

Teckningsövningar av djurmotiv

Övningar med dikter och verser

Övningar som anknyter till sinnesupplevelser (känsel, hörsel)

Övningar om puls och andning

Arbete med faktatext om skelettet

Grupparbete om kroppsfunktioner

Sammanställa fakta från en text

Redovisa muntligt för en mindre grupp

Sinnessamtal

Samtal om

  • Jämförelser mellan människa och djur

  • Grupparbeten och vad eleverna lärt sig hittills

Utomhuslektion

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Biologi

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekolo- gisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda in- formationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna plane- ringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 

Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

Svenska

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. 

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, inne- håll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Sammanfattande faktatexter om djuren.

Sammanställning av fakta utifrån text och föredrag. 

Muntliga presentationer med syfte att kunna berätta så andra förstår samt använda ord och begrepp ur biologin.