Morgonperioder • Temaplaneringar åk 6-12 • Andra ämnen

Religionskunskap, åk 9

Årskurs: 9
Ämnen: Religionskunskap
Antal lektioner: Årsplanering
Författad av: Karolina Bergom Larsson

planering

Höstterminen

Vecka 35:

  • Introduktion, överblick över läsåret. Religion och tro. Vad är religion, samtal och uppgift.

Vecka 36-40:

  • Världsreligionerna- Repetition från åk 8. Fördjupning. Religionernas betydelse i samhället idag. Fördjupning och jämförelser mellan olika religioner och andra livsåskådningar. 

Vecka 41- 43:

  • Etik. Etiska modeller. 

Vecka 45-46:

  • Etik. Workshoparbete.

  • Värderingsövningar, etiska dilemman. Samtal och diskussioner.

Vecka 47-48:

  • Etik –fördjupningsuppgift.

Vecka 50-51:

  • Presentationer.

Vecka 2-5:

  • Fler religioner och livsåskådningar. Nyreligiositet, privatreligiositet. Sekulära livsåskådningar. Arbete med fördjupningsarbete och föredrag.

Vecka 4-6:

  • Presentation -föredrag.

Vecka 7-8:

  • Myter.

Vecka 10-12:

  • Workshopsarbete-i samarbete med historieundervisningen-kring åskådarrollen. 

Vecka 13-14:

  • Mer etik, koppla till olika typer av livsåskådningar.

Vecka 16-17:

  • Workshop och presentationer.

Vecka 21-22:

  • Uppsamling, utvärderingar. Mm.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

  • Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

  • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

övningsmoment

Skriftliga fördjupningsarbeten. Föredrag. Samtal och diskussioner i klassrummet. 

Anpassningar: Muntliga redovisningar. Enskilda muntliga föredrag med bara 1 pedagog. Förlängd provtid. Anpassade uppgifter.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Motsvarande betyget A:

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Skriftliga fördjupningsarbeten. Föredrag. Samtal och diskussioner i klassrummet. 

Anpassningar: Muntliga redovisningar. Enskilda muntliga föredrag med bara 1 pedagog. Förlängd provtid. Anpassade uppgifter.