Morgonperioder • Temaplaneringar åk 6-12 • Andra ämnen
Samhällskunskap, åk 9
Årskurs: 9
Ämnen: Samhällskunskap
Antal lektioner: Årsplanering
Författad av: Karolina Bergom Larsson
planering
Höstterminen
Vecka 34-38:
Lag och rätt.
Brott och brottslighet. Olika typer av brott. Från brott till straff. Fortsättning från åk 8.
Vecka 39-46:
Ekonomi och välfärd. Offentlig sektor. Planekonomi. Marknadskrafterna.
Konjunkturer och ekonomisk politik.
Arbetsliv. Arbetsmarknadens parter. Fackföreningar och arbetsgivarföreningar. Kollektivavtal. Välfärdssamhället. Pensionssystemet. Arbetslöshet. Socialtjänsten. Försäkringskassan.
Skatterna. Prov på ekonomiblocket v 46
Vecka 47-49:
Sveriges politiska system. Riksdagen. Regeringen. Hur lagar blir till. Politiska partier.
Kommuner och landstings organisation. Kommuner och landstings ekonomi. Repetition. Sverige i EU. Euron. Hur fattas beslut i EU. EU- samarbeten. EU-institutioner.
Vecka 50-51:
Repetition och fortsättning. Ideologier.
Vårterminen
Vecka 1-6:
Individen och gruppen. Normer, mångkultur, subkultur, klass, könsroller, etnicitet, integrering, assimilering, diskriminering, segregering, invandringspolitik mm.
Inlämningsuppgift.
Film.
Vecka 7-8:
Globala frågor.
Befolkningsutveckling . Naturresurser. Miljöproblem. Fattigdom och utvecklingsfrågor.
Ev film.
Vecka 10-13:
Globala frågor.
Befolkningsutveckling . Naturresurser. Miljöproblem. Fattigdom och utvecklingsfrågor.
Inlämningsuppgift.
Vecka 15-16:
Internationell politik. Internationella organisationer. FN. Folkrätten. Internationella domstolar.
Vecka 17-20:
Dagens krig och konflikter.
Vecka 21-22:
Redovisning/prov. Sammanfattningar och utvärderingar.
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
övningsmoment
Söka information, sammanställa, samtala och diskutera.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr11
Motsvarande betyget A:
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Redovisning, skriftligt och muntligt, grupparbeten, samtal, skriftliga prov.