SO, åk 5

Årskurs: 5
Ämnen: Samhällskunskap, geografi, religionskunskap
Antal lektioner: Årsplanering
Författad av: Aleksandra Janicic

planering

Lektionsförslag olika teman i samband med årets perioder:

TEMA: miljö, människor och hållbarhetsfrågor (geo) samt samhällsresurser och fördelning (sh):

  1. Barnarbetare – text med innehållsfrågor.  Diskussion i grupper eller helklass. Eventuellt förberedande läsläxa. Lästips: Sotarpojken av Lisa TeznerSpetshäxan av Gudrun Wessnert, Kulla Gulla av Martha Sandwall-Bergström.

  2. Tema flykt. Lästips: Laleh - flickan som var rädd för stjärnorna av Ann-Madeleine Gelotte, En ö i havet, av Annika Thor, Hoppet av Moni Nilsson,

  3. Hjälpas åt hemma.

  4. Våra vänner/ Att vara en bra vän. ( Lyssna på Barnradio- nyheter.)

  5. Skolan/hur fungerar en skola? ( Lyssna på Barnradio - nyheter)

TEMA: etik (re) samt individer och gemensaper (sh)

  1. Hela familjen – text med innehållsfrågor. Görs med fördel i par eller grupper. Efterföljande diskussion i helklass.

  2. Feminism pågår. Läs och formulera egna innehållsfrågor. På, mellan, bortom raderna. Material för flera lektioner, eventuellt i kombination med läsläxa.

  3. Att vara dig själv

  4. Mobbning

  5. Fördomar

  6. Lagar och regler.

  7. Allemansrätten/Polisen.

  8. Ett brott.

  9. Arbete och pengar. ( olika yrke- då och nu)

  10. När vi arbetar hjälper vi varandra.

  11. Samhällets pengar.

  12. Planera familjens pengar.

  13.  Kommunikation/Lyssna på barns radio . Diskutera 

  14. Medier( internet, tv, tidningar)Lysna på barns radio. Diskutera.

  15. Källan till informationen.Bloggar och nyheter.

  16. Reklamer och hur vi reagerar på det. 

TEMA: Vatten och brist på resurser, matsvinn

  1. Brist på rent vatten. Jämföra med olika världsdelar. Egna upplevelser från olika resmål.

  2. Hur kan vi spara på både mat och vatten? Inte slänga skolans mat.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Nordens geografi, naturtyper, naturtillgångar, öar, vatten, berg, regioner, orter, kultur.

  • Norden och dess olika naturresurser och de geografiska förutsättningarna för dessa. Vattnets betydelse för människor och djur.

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp, i årskurs 5 läggs fokus ligger på Norden och dess olika naturresurser och de geografiska förutsättningarna.

  • Minoritetsbefolkning i Norden, same kultur, språk, sånger, dikter, myter.

  • Sveriges och Nordens befolkningsfördelning och dess konsekvenser.

  • Kartor i olika tekniker.

  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap passar bra under botanik perioden.

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor, t.ex. ämnesintegrerade mellan, geografi, idrott och matematik.

  • I historieundervisning rita kartor över Indien, Egypten, Arabiska halvön, Irak, Iran, Grekland.

  • Indien, Persien och Mesopotamien, kulturhistoriskt landskap och klimat i dessa delar av Asien • Berättelser om det antika Indien, Persien, Mesopotamien och Egypten, och naturresursernas förutsättning för ett samhällsbygge.

  • Uppfinningar som tegelstenen, kanalbygge och olika jordbruksredskap.

  • Arbetsfördelning i antiken och kvinnor och barns situation.

  • Tidig statsförvaltning i Mesopotamien och Egypten och betydelsen av ett skriftspråk.

  • Demokratins uppkomst i Grekland, folkförsamlingar och stadsstater, fria medborgare och slavar.

  • Idrottshistoria, de första olympiaderna i antika Grekland.

  • Teaterhistoria, viktiga antika dramer och poesi Aischylos, Sofokles, Europiders, Sapfo.

  • De antika Greklands viktiga filosofer och vetenskapare, Sokrates, Platon, Aristoteles, Diotima och Arkimedes, Pytagoras, Thales.

  • Konflikter, krig och dess konsekvenser, grekernas konfrontation med Perserriket, Alexanders fälttåg.

  • Alexandertågen i samband med tema Grekland. I geografiundervisningen som fokuserar på Nordens geografi exempel på nordiska upptäcktsresande.

  • Brahamism, Hinduism och Buddhism, Buddhas biografi.

  • Zoroastriska tron med utgångspunkt i myten om Zarathustra.

  • Egyptiska kulturen med dess gudavärld. 

  • Greklands kultur och gudavärld. 

  • Samernas religion, tradition, riter och sånger.

  • Gilgamesheposet med efterföljande samtal om vad som är viktigt i livet och vad det är att vara en bra kamrat, och vad det innebär att göra gott som människa.

  • Ungdomsromanen som underlag för en rad pedagogiska övningar kring andlighet och identitet, och pojkar och flickors olika roller.

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna judendom, hinduism och buddhism. I samband med historieundervisningen om Indien, Persien, Mesopotamien, Egypten, Grekland.

  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i samband med historieundervisningen om Indien, Persien, Mesopotamien, Egypten, Grekland.

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion ägnas extra fokus under temaläsningen om Norden.

  • Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen t.ex. ämnesintegreras med svenskundervisningen.

  • Samernas nationaldag, samekultur och riksdag, och andra minoritetsfolks situation. De nationella minoriteternas rättigheter i samband med Nordens geografi.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Lgr 11

Motsvarande betyget A:

Geografi

Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Religion

Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Samhällskunskap

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Genom samtal. Redovisningar. Diskussioner. Rita kartor och bilder. Göra tankekartan.