Årskurs: 8
Ämnen: Samhällskunskap, historia, geografi, religionskunskap
Antal lektioner: Årsplanering
Författad av: Karolina Bergom Larsson

planering

Vecka: 35

  • Samhällskunskap: Introduktion, överblick över läsåret. Demokrati. Hur fungerar demokratin i Sverige. Grundlagar. Riksdagen, regeringen.

  • Religion: Introduktion, överblick över läsåret. Religion-film och arbetsmaterial från utbildningsradion.

Vecka: 36-37

  • Samhällskunskap: Fortsättning statsskick Sverige. Kommun, landsting ,stat. Uppgifter och organisation. Ekonomi. Välfärdssystem. Skatter

  • Religion: Världsreligionerna. Kristendomen. Historik. Olika riktningar inom kristendomen. Kristendom idag.

Vecka: 38-41

  • Pjäs.

Vecka: 42-43

  • Samhällskunskap: Lag och rätt. Rättssystemet i Sverige.

  • Religion: Världsreligionerna. Judendomen. Historik. Seder mm. Judendom idag. Prov på kristendom och judendom.

Vecka: 45-46

  • Samhällskunskap: Lag och rätt. Rättssystemet i Sverige.

  • Religion: Världsreligionerna. Hinduismen. Historik, seder etc. Hinduism idag.

Vecka: 47-49

  • Samhällskunskap: Medier. –Public service. Nyheter, åsikter, propaganda. Källor och källkritik. Internet. Inlämningsuppgift.

  • Historia: FN och mänskliga rättigheter. Barnkonventionen.

  • Religion: Världsreligionerna. Buddhismen. Historik, seder etc. Inlämningsuppgift Buddhism/hinduism v 49

Vecka: 50-51

  • Samhällskunskap: Medier. –Public service. Nyheter, åsikter, propaganda. Källor och källkritik. Internet. Inlämningsuppgift.

  • Religion: Etik. Workshoparbete. Värderingsövningar, etiska dilemman. Mm. 

Vecka: 2-3

  • Samhällskunskap: Politiska ideologier (sam och hi). Konservatism, liberalism, socialism, kvinno och rösträttskampen.

  • Historia: Period Upplysningen. Franska revolutionen.

  • Religion: Världsreligionerna. Islam. Historik, seder, Islam idag. Inlämningsuppgift.

Vecka: 4-6

  • Samhällskunskap/historia: Folkrörelser; nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden, idrottsrörelsen Arbetsliv. Inför prao.

  • Historia: Period Industriella revolutionen. Skrivning politiska ideologier och historia v 6.

  • Religion: Etik. Etiska dilemman. Samtal och diskussioner.

Vecka: 7-8

  • PRAO

Vecka: 10-12

  • Samhällskunskap: Arbetslivet. Uppsamling efter prao. Uppgift.

  • Religion: Fler religioner och livsåskådningar. Nyreligiositet, privatreligiositet. Sekulära livsåskådningar.

 Vecka: 13-14

  • Samhällskunskap: Ämnesövergripande/sam och geografi.

  • Religion: Fler religioner och livsåskådningar. Nyreligiositet, privatreligiositet. Sekulära livsåskådningar.

  • Geografi: Period: Geografi-Nord och Sydamerika.

Vecka: 16-19

  • Samhällskunskap: Normer. Identitet och livsstil. Tonår, pubertet, föräldrar Normer. Identitet och livsstil fortsättning. Mobbning. Sex och relationer. Bruk och missbruk. mm.

  • Religion: Workshoparbete. Etik.

  • Geografi: Period: Geografi-Nord och Sydamerika. 

Vecka: 21-22

  • Samhällskunskap: Uppsamling, utvärdering mm.

  • Religion: Uppsamling, utvärderingar. Mm.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

Geografi

  • Världsgeografi i ett ekonomiskt perspektiv.

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

  • Kolonialismens konsekvenser för ursprungsbefolkningen och olika typer av migration och urbanisering samt hur jordens befolkning är fördelat över jorden i dag.

  • Betydelsen av nya råvaror och handelsvägar och hur människors försörjning och handelsmönster förändrats.

  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta. 

  • Jordbruksreformer, uppfinningar och befolkningsexplosion i Europa.

  • Samtal om den stora utvandringen till Amerika, immigration, integration och segregering. T.ex. genom Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna.

  • Sydamerika, USA och Kanada, dess klimat, råvarutillgångar, uppdelning i delstater och ursprungs- befolkning.

Historia

  • Den industriella revolutionen.

  • Jordbruksreformer, uppfinningar och befolkningsexplosion i Europa.

  • Handeln med afrikanska slavar.

  • Råvaruimport och triangelhandel.

  • Amerikanska frihetskriget.

  • Franska revolutionen.

  • Parlamentarismens intåg i Europa och världen.

  • Konservatism, liberalism, socialismens, kvinno- och rösträttskampen, arbetarrörelsens uppkomst.

  • Folkrörelser; nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden och idrottsrörelsen, fördjupas med exempel ur den svenska arbetarlitteraturen, även samtida arbetarlitteratur.

  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Religion

  • Abrahamitiska religionerna fördjupning kring trosbekännelser, högtider och traditioner.

  • Hinduism, Buddhism, likheter och skillnader.

  • Grunderna inom och skillnader mellan världens stora religioner och sekulära världsåskådningar både ur ett historiskt perspektiv och ur ett religionsvetenskapligt perspektiv; centrala tankegångar och urkunder.

  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

  • Samtal kring synen på livet efter döden i olika religioner.

  • Naturreligioner och nyandlighet.

Samhällskunskap

  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

  • Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

  • Samtal om statarlivet, den stora utvandringen till Amerika, immigration, integration och segregering och klassbegreppet i samband med perioden om svensk arbetarlitteratur 

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter, i samband med undervisning om konservatism, liberalism, socialismens, kvinno- och rösträttskampen och arbetarrörelsens uppkomst 

  • Folkrörelser; nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden och idrottsrörelsen.

  • Parlamentarismens intåg i Europa och världen

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag, t.ex i jämförelse med Europa under den industriella revolutionen

  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

  • De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

  • Medborgerliga skyldigheter och rättigheter och olika välfärdssystem i Sverige och Europa. 

  • Samhällsekonomi och privatekonomi och samspelet där emellan ämnesintegrerat med hemkunskap och matematik.

  • Prao, i samband med en praoperiod kan man ha en period kring arbetsrätt och arbetsmiljö. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap. Hur påverkar våra val hur framtiden ser ut, samt val av yrke, diskussion om löneskillnader. Arbetstagares rättigheter och skyldigheter

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr11

Motsvarande betyget A:

Geografi

Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Historia

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Religion

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Samhällskunskap

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexasamband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Se planering.