Tema: Befolkningsutvecklingen i världen.
Årskurs: 6-12.
Ämnen: Geografi, samhällskunskap.
Periodlängd: 1- 10 lektioner, 1 vecka period.
Författad av: Anna Ljungkvist.
planering
Introduktion:
Enligt FNs senaste befolkningsrapport (unfpa.org) finns 4 tydliga demografiska trender:
En explosionsartad befolkningsökning i vissa delar av världen, en åldrande befolkning, en ökad migration och en kraftig inflyttning till städer (urbanisering). I dag finns det drygt 7,5 miljarder människor på jorden. Under hela 1900-talet har befolkningen ökat explosionsartat. Men jordens resurser är begränsade. Det krävs en hållbar samhällsutveckling för att vi ska kunna erbjuda ett gott liv för alla. Samtidigt ser vi ett trendbrott. Om man ser på hela världens befolkning så föder en kvinna i dag i snitt 2,5 barn, för 50 år sedan var siffran den dubbla. Tittar vi dessutom på enskilda länder blir de demografiska skillnaderna enorma. I västvärlden ökar medellivslängden och allt färre barn föds. I länder som Japan, Spanien, Italien, Estland och Tjeckien minskar befolkningen stadigt, samtidigt som befolkningen i stort blir allt äldre. Detta kan få problematiska följder när arbetskraften minskar, samtidigt som den åldrande befolkningen behöver mer resurser i form av äldreomsorg, sjukvård och pension. På samma gång gäller det omvända för en del länder i Afrika och Sydostasien, där kvinnor fortfarande föder många barn och arbetslösheten är stor trots en ökad tillväxt. Rörligheten ökar och människor söker sig inte bara till storstäderna i jakt efter bättre livsvillkor, utan också till andra länder och regioner. Väpnade konflikter, miljöpåverkan, fattigdom och förtryck driver på migrationen. Att förstå och förutse de demografiska förändringarna är avgörande för en god framtida samhällsutveckling.
Aktivitet 1.
Övning med ja- och nej-lappar
Samla klassen i en ring. Dela ut en grön lapp och en röd lapp till varje elev. Instruera eleverna att lyssna på ett påstående, om de håller med håller de upp en grön lapp, håller de inte med om påståendet håller de upp en röd lapp. De måste välja antingen en röd eller grön lapp. Ingen kommenterar varandra. Övningen sker under tystnad. Efteråt samtalar man om hur det kändes, om man fokuserade på sig själv eller andra etc. Exempel på frågor:
Jag kan tala flera språk
Jag har ett syskon
Jag har två syskon
Jag har fler än två syskon
Jag har bonussyskon
Jag bor på två olika ställen
Jag har minst en förälder som flyttat hit från ett annat land
Jag har själv flyttat hit från ett annat land
Jag en kompis som sökt uppehållstillstånd
Jag varit i fler än 5 länder
Jag har varit i ett fattigt land
Jag har en nära vän som har en annan religion än vad jag har
Jag firar aldrig jul
Jag har släktingar som bor i en glesbygd
Jag har släktingar som bor i en stor stad
Jag bor med en äldre släkting
Jag sett en död människa
Jag har besökt ett äldreboende
Min familj tar hand om en äldre släkting
Jag vill ha många barn och en stor familj
Jag oroar mig inför framtiden
Jag oroar mig för en nära anhörig
Jag vet vad jag vill blir när jag blir stor
Jag tycker det finns för många människor på jorden
Aktivitet 2:
Diskussionsfrågor
Arbeta i grupper om 4-5 st, redovisa i helklass
Kina har världens största befolkning. Sedan slutet av 70-talet har man fört en s.k. ettbarnspolitik, för att begränsa folkmängden och därmed få landets resurser att räcka. I filmen beskrivs hur det i förlängningen lett till en ökad åldrande befolkning och en minskande arbetskraft. 2015 rev Kina upp ettbarnspolitiken och 2016 föddes 1,6 miljoner fler barn.
Är det rimligt att staten bestämmer hur många barn man får skaffa sig?
Vad finns det för positiva konsekvenser att begränsa födslotalen?
Vilka konsekvenser tror du ettbarnspolitiken har fått rent socialt. Synen på familjen? Att många barn växer upp utan syskon? Fördelningen mellan könen?
Vad finns det för fördelar med en minskande befolkning?
I Japan har man inte bedrivit någon ettbarnspolitik. Ändå minskar befolkningen. Det är inte bara så att kvinnor väljer att föda färre barn, många japaner lever som singlar och väljer helt bort familjelivet. I Japan lever fortfarande starka könsnormer kvar och unga kvinnor ser singellivet som enda möjlighet för att kunna leva jämlikt och skaffa sig en yrkeskarriär. Samtidigt är det många människor i världen som har svårt att skaffa barn, är ofrivilligt barnlösa, och kämpar med en stark barnlängtan.
Har man rätt att välja bort att skaffa barn?
Är det en rättighet att få barn? Bör staten satsa mer på konstgjord befruktning, IVF-teknik, t.o.m. surrogatmoderskap (inte tillåtet i Sverige)
Vilka skäl ser du för att avstå från att skaffa barn? Ekonomiska? Miljöskäl? Kvinnofälla?
Aktivitet 3:
Beskriv världen med hjälp av ett snöre (idé hämtad från: Svenska FN-förbundet)
Använd ett långt rep eller snöre, minst 7 meter långt. Varje meter markeras på ett lämpligt sätt, t.ex med en knut, klädnypa eller tråd. Avståndet mellan två̊ markeringar motsvarar en miljard människor. Det sju meter långa snöret ska alltså̊ symbolisera världens befolkning.
Be ett par av eleverna att hallå snöret utsträckt. Samtala sedan om världens utveckling med hjälp av snörets längd. Häng ett snöre med en lapp med följande årtal; 1910, 1950, 1950 och 2000 och dagens datum. Placera ut tidsmarkeringarna på snöret. Samtala om befolkningsökningen. Markera också hur stor del av snöret utgörs av:
Sverige?
Kina
Indien?
Indien och Kina tillsammans? (Kina och Indien har tillsammans nästan halva jordens befolkning. Vilken betydelse har det globalt sett?)
Hur stor del som lever i extrem fattigdom, under 1,25 dollar om dagen? (ca 1,4 miljarder)
Har tillgång till rent vatten
Är analfabeter
Lever i storstäder
Förläng snöret med så mycket som gruppen tror att befolkningen har ökat om 25 år! Diskutera!
För alla aktiviteter - ta hjälp av länkarna:
Länk till hemsidan Globalis.se: https://www.globalis.se
Länk till hemsidan till organisationen Gapminder: https://www.gapminder.org
Länk till Statistiska centralbyrån, statistik kring demografi: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/
Artikel om ungdomar i Japan som väljer singellivet, Svenska Dagbladet: https://www.svd.se/celibatsyndromet-breder-ut-sig-i-aldrande-befolkning
Artikel om minskade födelsetal i Ryssland: https://www.svd.se/attabarnsmamman-mer-sallsynt-i-krisens-ryssland
Artikel från Forskning.se om hur miljön gynnas av en minskande befolkning: https://www.forskning.se/2018/10/26/en-aldrande-befolkning-bra-for-miljon/
Inslag i SVT, Nyheter om Kinas ett-barnspolitik: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kina-slopade-ettbarnspolitik-da-foddes-17-6-miljoner-barn-pa-ett-ar
Artikel i Forskning och Framsteg om befolkningsutvecklingen: https://fof.se/tidning/2019/11/artikel/ja-vi-blir-fler-pa-jorden-men-takten-minskar
Länk till Statistiska centralbyrån, statistik kring urbanisering: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Statens offentliga utredning Människors hälsa i växande städer: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/06/rk_26106-Vetenskapsrådet_nov-2018_webb.pdf
Länk till FNs årliga befolkningsrapport: https://fn.se/aktuellt/blogg/fn-rapport-som-star-pa-flickornas-sida/
Länk till hemsidan för FN´s Globala mål: https://www.globalamalen.se
Länk till Ted Talk med Hans Rosling: https://www.ted.com/talks/hans_rosling_global_population_growth_box_by_box?language=sv
Litteraturtips:
Factfullness-tio knep som hjälpte mig förstå världen av Hans Rosling
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Samhällskunskap, åk 7-9 Lgr11
Individer och gemenskaper
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Samhällsresurser och fördelning
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Geografi, åk 7-9 Lgr 11
Livsmiljöer
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Lgr 11
Motsvarande betyget A:
Geografi:
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Samhällskunskap:
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.