Tema: Hur mycket plast finns det i havet?
Årskurs: 6-12.
Ämnen: Biologi, hemkunskap
Periodlängd: 1- 5 lektioner.
Författad av: Anna Ljungkvist.
planering
Introduktion:
Under de senaste 70 åren har människan producerat mängder av plast. Det handlar om flera miljarder ton plast. Även om vi de senaste decennierna börjat återvinna plastprodukter, så slängs en stor del av all plast efter att det använts bara en gång. En stor del av den plast vi använder hamnar dessutom i havet. Havsströmmar förflyttar plasten över stora områden. Varje år flyter mängder av plast i land, även på våra svenska stränder.
Hur mycket plast finns det egentligen i havet? Och vad händer med plasten i havet? Det nedslående svaret är att plasten inte bara blir kvar i havet, utan att plast finns överallt. Det handlar nämligen inte bara om det plastskräp som vi ser flyta upp på svåra ständer, utan om små finfördelade plastbitar som återfinns i vårt dricksvatten och i vår mat. Plastbitar som är så små att de i stort sätt kan ta sig in överallt. Mycket av den plast som produceras är av dålig kvalitet, den återfinns i förpackningar och engångsartiklar. Den plasten bryts ner till små, små plastpartiklar, mindre än 5mm i diameter. Den s.k. microplasten är förrädisk, den försvinner aldrig, men kan ta sig in i fisken vi äter, vattnet vi dricker och även in i grönsakerna vi odlar. Det är därför oerhört viktigt att se till att plast inte hamnar i våra hav, men också att försöka rensa våra hav och stränder från plast, innan den hunnit finfördela sig till microplast.
Den svenska västkusten är hårt drabbad av nedskräpning. Havsströmmar för med sig plast från de stora världshaven, som fastnar på kobbar, skär och stränder. Varje år engagerar sig frivilliga svenskar och ger sig ut för att plocka plast och rensa stränderna från skräp. Trots att uppgiften ibland kan kännas svår då nytt skräp ständigt flyter i land, har varje plastbit som plockas upp en positiv inverkan för vår miljö. Fotografen Joakim Odelberg, genom sin film ”Spöken i Östersjön” har han även försökt sätta fingret på en annan problematik, nämligen det marina skräp som följer i fiskeindustrins spår. Mängder av fiskeredskap av plast hamnar i haven, det är inte bara ett problem ur plastsynpunkt, utan även ett hot mot det marina livet. Mängder av fisk fastnar i de fiskenät, s.k. spökgarn, som flyter runt i haven. Genom att förändra sättet att bedriva fiske kan den här marina nedskräpningen minska dramatiskt. För ska vi kunna göra något åt plasten i haven måste vi alla hjälpas åt. I kampen mot plasten kan varje enskild individ göra skillnad genom att välja bort engångsartiklar i plast, slänga sitt skräp i papperskorgar med lock och plocka upp skräp från marken.
Aktivitet 1:
Dela in klassen i grupper om 4-5 st. Utgå ifrån er själva och funder på hur mycket plastprodukter ni använder under en skoldag.
I skolan? - Skolmaterial? Engångsmuggar? Plastförpackningar?
På er? Kläder? Smink? Smycken? Assessorer? Mobil? Hörlurar?
Mellanmål – kaffemugg? Förpackningar runt mackor/godis?
Räkna ihop på en ungefär hur mycket plast gruppen använder varje dag. Redovisa i helklass!
Aktivitet 2:
Diskussionsfrågor
Resonerande frågeställningar
För att kunna göra något åt nedskräpningen måste återvinningen av plasten öka. På flera håll i världen stiftar politiker lagar för att minska användningen av plast. I en del länder görs producenterna ansvariga för det avfall som deras produkter skapar, t.ex. elektronikföretag. Vissa förbereder förbud mot t.ex. plastpåsar och i några delstater i USA kan man inte längre köpa sugrör av plast! Vissa politiker menar att en striktare lagstiftning med förbud av olika slag måste införas, medan andra lyfter fram den enskilde konsumentens ansvar. Vad tycker ni? Lagstiftning eller konsumetansvar? Eller en kombination av båda?
Vad tycker ni att politikerna kan göra för att minska användningen av plast? På vilka områden behövs en striktare lagstiftning?
Vad tycker ni att de enskilda konsumenterna, du och jag, kan göra för att minska nedskräpningen?
Även om nya lagar stiftas kring produktion och användning av plast finns det några enkla saker som var och en faktiskt kan göra. En viktig sak är att plastskräp aldrig ska hamna i naturen. Vinden för lätt med sig skräpet till havet där det bryts ner till microplast.
Gå igenom listan nedan. Gör du något av detta? Om inte, vad skulle kunna få dig att ändra ditt beteende?
Skräpa inte ned, kasta inget på marken!
Plocka upp skräp som du ser!
Lämna aldrig skräp utanför en full papperskorg!
Tacka nej till engångsplast som plastlock eller sugrör!
Ta med egen kasse till affären!
Panta burkar, och återvinn plastförpackningar!
Använd flergångsmugg!
Använd ballonger endast inomhus!
Använd aldrig kläder gjorda av fleece-material!
När ni gått igenom listan i klassen tar varje elev hem listan och intervjuar sina föräldrar. Vad gör de, vad gör de inte. Vad skulle krävas föra att de skulle pricka av alla punkter på listan.
Aktivitet 3:
Aktivitet – Exkursionsuppgift - plocka plast i din närmiljö – på stranden eller havet.
För att uppskatta hur mycket skräp som finns i havet använder man ett gemensamt mått. Man räknar antalet plastartiklar per 100kvm. Klassens uppgift är att dela in ett område, gärna en havsstrand, men en allmänning eller ett skogsparti går också bra. Varje grupp (ca 3–4 per grupp) får en yta/flera ytor på 100 kvm. Plocka allt skräp ni hittar i en påse (gärna papper). Häll sedan ut skräpet, räkna det och sortera. Använd protokollet ”Skräprapport”. Sammanställ sedan er rapport och redovisa. Släng skräpet där det hör hemma, sorterat!
I studierapporten skall ta reda på följande:
Vilken typ av skräp hittade ni?
Hur många plastbitar (stora/små) hittade ni per 100 kvm
Vilken typ av plast
Hittade ni Pet-flaskor?
Om ni plockat skräp på en strand – uppskatta hur mycket som kommer från fiskeindustrin!
Sammanställ det gemensamma resultatet och presentera!
Skräprapport!
Sortera ert skräp och fyll i rapporten nedan.
Skräp per 100 kvm antal
Hur mycket skräp totalt
Hur många plastartiklar
Hård plast, ej engångsartiklar
Plast från engångsmaterial, förpackningar
Fimpar (innehåller också plast)
Petflaskor
Burkar
Annat
Namn:
Datum:
Område som undersökts:
För alla aktiviteter - ta hjälp av länkarna:
Naturskyddsföreningen, information om platsen i våra hav: https://www.naturskyddsforeningen.se/plastfritthav
Videoklipp från Naturskyddsföreningen. Vad händer när du tvättar din fleecetröja: https://www.youtube.com/watch?time_continue=5&v=FDHnYm8TpqM&feature=emb_logo
Havet.nu. Här finns samlade länkar på ämnet Plast i havet. Hur mäter vi plast per 100 meter?!: https://www.havet.nu/?d=3485
Film från Havsmiljöinstitutet om plast på Västkusten: https://www.youtube.com/watch?v=kZmErdj35QA
Fakta om skräp med fokus på plast. Från organisationen ”Håll Sverige rent”: https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav
Om plast i Medelhavet, information från Världsnaturfonden: https://www.wwf.se/nyheter/medelhavet-drunknar-i-plast-2949348/
Artikel om ”plastdammsugare” i tidskriften Illustrerad Vetenskap: https://illvet.se/naturen/havet/kaempe-stovsuger-skal-fjerne-plastik-fra-havene
Videoklipp från Håll Sverige rent. Hur får vi ett renare hav?: https://www.youtube.com/watch?v=WvbOCQWVW_E
Tips på utflykter för skolklasser!
MALMÖ - Marint kunskapscenter: https://www.smkc.se
LYSEKIL - Havets Hus Lysekil: https://www.havetshus.se
KARLSKRONA - Marinmuseum: https://www.marinmuseum.se
STOCKHOLM - Baltic Sea Center Skansen: https://www.skansen.se/sv/baltic-sea-science-center
Litteraturtips:
Plastkampen av Martin Dorey, Tim Wesson
Expedition Rädda revet av Christina Wahldén
Cykla, panta, rädda en isbjörn av Jörn Spolander
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Biologi, åk 4–6, Lgr11
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Biologins metoder och arbetssätt
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Biologi, åk 7 – 9, Lgr 11
Natur och samhälle
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Biologins metoder och arbetssätt
Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Hemkunskap, åk 1 – 6, Lgr 11
Miljö och livsstil
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Hemkunskap, åk 7–9, Lgr 11
Konsumtion och ekonomi
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Miljö och livsstil
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Lgr 11
Motsvarande betyget A.
Biologi - Åk 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
Biologi Åk 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Hem-och konsumentkunskap Åk 6
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.
Hem-och konsumentkunskap Åk 9
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.