Tema: Inkomstklyftor.
Årskurs: 6-12.
Ämnen: Geografi, samhällskunskap.
Periodlängd: 1- 10 lektioner eller 1 vecka period.
Författad av: Anna Ljungkvist.
planering
Introduktion:
Trots att den extrema fattigdomen minskat i världen så har inkomstskillnaderna ökat kraftigt de senaste åren (källa: Världsbanken.se). När skillnaderna blir allt för stora mellan de rikaste och det fattigaste hotas demokratin. Ett av FNs globala mål är att avskaffa den extrema fattigdomen till 2030. Men trots att världens befolkning får det allt bättre ekonomiskt, ökar inkomstskillnaderna mellan människor. Att minska inkomstgapet är en av våra stora utmaningar inför framtiden. Med brist på pengar följer ofta en maktlöshet och oförmåga att bestämma över sitt liv och sin framtid. Fattigdom betyder kanske att man är undernärd, sjuk, arbetslös, saknar en ordentlig bostad och tillgång till rent vatten. Det kan också betyda att man inte har möjlighet att gå i skolan och därför inte får tillgång till utbildning. I fattigdomens spår följer ökad kriminalitet, missbruk och våld. Ökade inkomstklyftor hotar därför att urholka demokratin. Många barn drabbas av fattigdom, men bristen på jämlikhet mellan könen visar sig också i fattigdomsstatistiken. Flickor och kvinnor drabbas generellt sätt hårdast. Därför riktar sig också en del biståndsprojekt mot just kvinnor. En väg ut ur fattigdom kan vara att ge kvinnoorganisationer möjlighet till s.k. mikrolån, så att de kan driva egna, småskaliga företag. Fattigdomen är störst i delar av Afrika och i Sydostasien, där befolkningen fortsätter att öka i snabb takt. Därför är det också viktigt att ge flickor längre skolgång, och därigenom skjuta upp åldern för när de gifter sig och skaffar barn. Men fattigdomen är även utbredd i rika länder i västvärlden. Den romska befolkningen i Europa tillhör t.ex. några av de fattigaste. I världens rikaste storstäder kan kontrasterna vara som störst, med lyxiga finanskvarter i en del av staden och stora slumområden i en annan. De ekonomiska orättvisorna skapar stora sociala spänningar. Med minskade klyftor, utbildning och vård för alla, skulle tillväxten och tryggheten öka i samhället.
Aktivitet 1:
Övning med heta stolen
Samla klassen i en ring, alla sitter på varsin stol. Det finns en extra stol i rummet. Instruera eleverna att lyssna på ett påstående, om de håller med reser de sig upp och byter plats, håller de inte med om påståendet sitter de kvar. De tveksamma ställer sig upp, men byter inte plats. När alla satt sig be några berätta varför de agerade som de gjorde. Det är tillåtet att ställa frågor till varandra. Exempel på påståenden:
Jag har varit i ett fattigt land
Jag anser att det finns fattiga människor i Sverige
Jag känner mig fattig
Jag tycker fattiga människor får skylla sig själva
I Sverige har alla människor lika möjligheter
Jag tycker att alla människor ska ha lika lön
Jag tycker att barnbidrag och studiebidrag ska vara inkomstprövat
Jag har makt
Jag vill ha ett arbete som ger mig mycket pengar
Jag vill ha ett meningsfullt arbete
Jag kan tänka mig att shoppa mindre för att andra ska kunna få det bättre
Jag kan tänka mig skänka pengar till välgörenhet
Jag kan tänka mig ge pengar till tiggare
Jag kan tänka mig att arbeta med bistånd
Jag tror alla svenskar kommer få det bättre i framtiden
Jag tror människor i världen kommer få det bättre i framtiden
Aktivitet 2:
Diskussionsfrågor
Är det bra tycker du, att det svenska skattesystemet syftar till att utjämna inkomstklyftorna?
Vilka olika bidrag känner du till?
Varför tror du att alla svenska partier är eniga om att utbildning ska vara gratis?
Det finns de som menar att olika former bidrag låser fast människor i ett bidragsberoende. Hur tänker du?
När tycker du att man ska betraktas som fattig i Sverige?
Tror du att den s.k. segregationen kan leda till fattigdom i Sverige?
Hur tror du att vi bäst minskar inkomstklyftorna? I Världen? I Sverige?
Aktivitet 3:
Hur vill de olika partierna minska inkomstklyftorna – aktivitet ca 4 lektioner
Dela in klassen i 9 grupper. Varje grupp får sig ett parti tilldelat: V, S, MP, C, L, KD, M, SD och Fi. Grupperna får sedan i uppgift att ta reda på hur partierna tänker minska inkomstklyftorna i Sverige. Finns det t.ex. något parti som inte ser inkomstskillnader som ett problem? Senaste PISA-rapporten (http://www.oecd.org/pisa/) uppmärksammade stora skillnader i Sverige mellan skolor i välbärgade områden jämfört med skolor i mer ekonomiskt utsatta områden. Skillnaderna syns både i själva undervisningen, i klassrumsmiljön (studieoro) och i betygen. Svenska barn har alltså inte tillgång till en likvärdig skola.
Ta gärna hjälp av länkarna nedan för att hitta information. Utgå ifrån partiprogram och, om ni har möjlighet, ring och intervjua någon av politikerna. Exempel på frågeställningar:
Hur vill ditt parti minska inkomstklyftorna?
Hur definierar ni fattigdom?
Vad betyder ordet likvärdig skola för er?
Hur vill ditt parti minska segregationen i samhället?
Resultatet redovisar med en PowerPoint eller på en affisch, för hela klassen
Partilänkar:
https://www.socialdemokraterna.se
https://feministisktinitiativ.se
För alla aktiviteter - ta hjälp av länkarna:
Länk till hemsidan till organisationen Gapminder: https://www.gapminder.org
Länk till hemsidan till Unicef, fakta om fattigdomen i världen: https://unicef.se/fakta/fattigdom
Länk till hemsidan till SIDA, fakta om svenskt bistånd: https://www.sida.se/Svenska/sa-fungerar-bistandet/svenskt-bistand/om-fattigdom/ Länk till
Pressmeddelande från Regeringen om senaste OECD-rapporten om inkomstklyftor: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/03/oecd-lyfter-klyftor-i-ny-rapport/
Utbildningsradion, fokus på FNs Globala mål kring fattigdomsbekämpning: https://urskola.se/Produkter/196899-Totalt-globalt-Utrota-extrem-fattigdom
SVT, Nyhetsinslag om inkomstklyftor i Sverige: https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/inkomstklyftor-pa-rekordniva-verkligen-inte-nojd
Länk till hemsidan till organisationen MGDmonitor: https://www.mdgmonitor.org
Länk till hemsidan till organisationen WeEffect: https://weeffect.se/utmana-fattigdomen/
Länk till hemsidan för FN´s Globala mål: https://www.globalamalen.se
Videoklipp:
Film om UNICEFs arbete: https://www.youtube.com/watch?v=ET8wJIUZnok
Film om SIDAs arbete: https://www.youtube.com/watch?v=kQxS3ucQH0g
Länk till Ted Talk med Hans Rosling: https://www.ted.com/talks/hans_rosling_global_population_growth_box_by_box?language=sv
Filmtips: Kaparnaum (2018), Slumdog millionaire (2008), Cykeltjuven (1948) Den enfaldiga mördaren (1982), Guds stad (2002), Tsotsi (2005), Jag, Daniel Blake (2016), Frozen River (2019), Parasit (2019)
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Samhällskunskap, åk 7-9 Lgr11
Individer och gemenskaper
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
Samhällsresurser och fördelning
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Geografi, åk 7-9 Lgr 11
Livsmiljöer
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Lgr 11
Motsvarande betyget A:
Geografi:
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Samhällskunskap:
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.