Tema: Jämställdhet och löneskillnader.
Årskurs: 6-12.
Ämnen: Samhällskunskap.
Periodlängd: 1- 10 lektioner eller 1 vecka period.
Författad av: Anna Ljungkvist.
planering
Introduktion:
Arbetslivet i världen domineras fortfarande av män, medan 75% av det obetalda arbetet görs av kvinnor. Trots att kampen om ett jämställt samhälle pågått i över 100 år är fortfarande ojämlikheten stor mellan män och kvinnor. Män dominerar arbetslivet och återfinns i större utsträckning än kvinnor i ledande positioner i samhället och i företagens bolagsstyrelser. I mellanöstern är bara 25 % av kvinnorna ekonomiskt aktiva och trots att Sverige är ett av länderna som kommit längst när det gäller jämställdhet tjänar kvinnor fortfarande i genomsnitt 10% mindre än män. Under senare år har allt fler börjat se vår ojämställda värld som ett världsekonomiskt problem. Företag behöver all talang, från båda könen, för att ha en chans i framtiden. En bolagsstyrelse med en jämn könsfördelning har lättare att lösa problem, hitta nya kreativa lösningar och utveckla nya affärsidéer som riktar sig till alla. Kvinnor utgör en köpstark grupp i samhället och styr många gånger även över sina mäns köpmönster. Kvinnor fortfarande kämpar med att hitta en balans mellan karriär och familj, och på ett helt annat sätt än män tvingas de välja mellan att antingen ha ett framgångsrikt arbete eller att skaffa barn och familj. Att kvinnor inte ges möjlighet att utveckla sin fulla potential i arbetslivet är också ett rent samhällsekonomiskt problem. I Sverige har vi en välutbyggd skattefinansierad barnomsorg, föräldraförsäkring som innehåller öronmärkta ”pappa”-dagar och ersättning till föräldrar som är hemma med sina sjuka barn (VAB). Men de nordiska länderna utgör ett globalt undantag. Stora förändringar måste till för en framtida jämställd värld. Behövs mer politisk- och ekonomisk styrning eller handlar det i första hand om att bryta normer?
Aktivitet 1:
Värderingsövning kring jämställdhet – 4 hörn
Klassen kommer att få ett påstående. När de hört påståendet ska de gå till det hörn av rummet som de tycker passar bäst med påståendet. Läraren pekar ut vad de olika hörnen representerar. Ett av hörnen är ”tomt” – dit går man om man har en annan åsikt som inte finns representerad i något av de andra hörnen. När eleverna har placerat ut sig i de olika hörnen får de några minuter på sig att samtala i respektive hörn, därefter redovisar de varför de just valt de hörn de valt.
Förslag på påståenden:
Inom vilket område tycker du att det är viktigast att öka jämställdheten?
1.I skolan 2. I hemmet 3. I arbetslivet 4. Annat
Vem anser du har störst ansvar att arbeta för jämställdheten?
1.Män 2. Kvinnor 3. Politiker 4. Andra
Varför tror du att det tar så lång tid att skapa ett jämställd samhället?
1.Männen är rädda för att ge ifrån sig makten 2. Traditionella normer är svåra att bryta.
3. Människor är rädda för förändring? 4. Annat
Vem skulle tjäna mest på ett jämställt samhälle:
1.Män. 2. Kvinnor. 3. Alla. 4. Annat
Aktivitet 2:
Diskussionsfrågor
Trots att kvinnor har samma utbildning och kompetens som män får de ändå chefsjobb och andra viktiga ledningsuppdrag i samma utsträckning som män. De gör ofta inte heller lika snabb karriär inom sitt yrke som sina manliga kollegor. Arbeta två och två och svara på frågorna:
Vad tror du det beror på?
Ibland pratar man om att kvinnor slår i ett ”glastak” vad tror du det betyder?
Könskvotering betyder att ett visst antal platser i en verksamhet, t.ex. i en bolagsstyrelse, universitetsledning, politiskt parti osv reserveras för ett visst kön. Många verksamheter med makt och inflytande har traditionellt dominerats av män. Könskvotering betyder alltså i praktiken att om två personer söker samma arbete väljs den vars kön är underrepresenterat, även om de har exakt samma utbildning, erfarenhet och kompetens
Tycker du att könskvotering är ett bra medel för ökad jämställdhet. Argumentera! Fördelar! Nackdelar!
Hur ska man öka jämlikheten i världen? Resonera och ge exempel på lösningar, både ekonomiska (vad kan företagen göra?), politiska (vilka reformer t.ex. föräldraförsäkring, barnomsorg etc) och individuella? (vad kan vi göra i vardagen? Vilka val i våra privatliv leder till ökad jämlikhet?)
Vad tror du har gjort Sverige till ett relativt jämlikt samhälle?
Aktivitet 3.
Övning med post-it-lappar
Dela in White board i två delar. Skriv kvinnligt i den ena och manligt i den andra halvan. Eleverna delas sedan in i grupper om 4-5 och får en bunt post-it-lappar. På dessa skriver de sedan vad som är typiskt kvinnligt och vad som är typiskt manligt. Inte mer än ett begrepp på varje lapp. De placerar sedan ut sina lappar på rätt sida av tavlan.
Därefter får en deltagare från varje grupp gemensamt med de andra läsa lapparna och kategorisera dem tematiskt beroende på dess innehåll t.ex. ”fysiska egenskaper”, ”utseende”, ”sport-idrott” etc. Gruppen som fått uppgiften kanske tycker att några lappar varken är manliga eller kvinnliga och placerar dem på sträcket som dela tavlan i två.
Efteråt diskuterar eleverna i helklass resultatet.
Finns det typiska könsnormer?
I så fall varför har de uppstått?
Har vissa normer förändrats över tid?
Vilka för-och nackdelar finns det med könsnormer?
Vad påverkar oss i hur vi tänker kring manligt och kvinnligt?
Aktivitet enligt EPA-modellen
Enskilt: Eleverna gör en egen lista över normer som finns i samhället som är typiska för vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. De redovisar genom att skriva ner normerna i två spalter.
Par: Därefter jämför de sina listor parvis.
Alla: Sammanställ en lista för hela klassen med de vanligaste normerna som eleverna kommit fram till. Diskutera efteråt i helklass
Finns det några fördelar med tydliga könsnormer i samhället?
Vilka nackdelar kan det finnas? För vem?
Hänger ett ojämställt samhälle ihop med tydliga könsnormer, eller inte?D
För alla aktiviteter - ta hjälp av länkarna:
Inslag om löneskillnader mellan könen, Sveriges Television, Nyheter: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/loneskillnader-mellan-konen-minskar-1
Länk till Rättviseförmedlingen: https://rattviseformedlingen.se
Länk till Jämställdhetsombudsmannen: http://www.jamombud.se
Artikel om kvotering inom musikbranschen, Jämställ.nu: https://www.jamstall.nu/praktiska-exempel/kultur-och-fritid/musikstudio-i-konsbalans/
Länk till arbetskoll.se om arbetslivsfakta, Arenagrupperna: https://arbetslivskoll.se/om-oss/
Artikel från RFSU om samhälle och kön: https://rfsu.ineko.se/se/samhällskroppen-om-samhälle-kön-och-sexualitet-2
Länk till Försäkringskassan. Rapport om socialförsäkringen: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7bdc2540-0e28-4766-8e27-02f82244d358/socialforsakringsrapport-2019-2.pdf?MOD=AJPERES
Artikel, Svenska Institutet om fotoutställning om svenska pappor: https://si.se/evenemang/swedish-dads-fotoutstallning/
Länk till hemsidan för FN´s Globala mål: https://www.globalamalen.se
Videoklipp:
Utbildningsradion, film om jämställdhet: https://urskola.se/Produkter/206228-Nyfiken-pa-Sverige-Jamstalldhet
Film om svenska pappor, Swedish Dads: https://www.youtube.com/watch?v=WlfNT5EHb_Q
Film om det s.k. bechdel-testet: https://www.youtube.com/watch?v=bLF6sAAMb4s
Filmtips:
Suffragetterna (2015), Fight Girl (2018), Tusen gånger starkare (2010), Colette (2018), En kvinna bland män (2019), Tv-serien The Crown (2017-2019)
Litteraturtips:
Tusen gånger starkare av Christina Herrström (ungdomsroman), Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen av Emma Leijnse
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Samhällskunskap, åk 7-9 Lgr11
Individer och gemenskaper
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
Samhällsresurser och fördelning
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Lgr 11
Motsvarande betyget A:
Samhällskunskap:
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.