Tema: Mat, kläder, hållbarhet.
Årskurs: 6-12.
Ämnen: Geografi, biologi, hemkunskap.
Periodlängd: 1 - 5 lektioner.
Författad av: Anna Ljungkvist.
planering
Introduktion:
Mat och kläder är något alla människor behöver för att överleva. Men produktionen av dessa har blivit ett av de stora miljöproblemen. Den globala uppvärmningen ökar, polarisarna smälter och klimatpåverkan leder till extrema väder, stormar och torka. Det sätt på vilket vi idag tillgodoser våra elementära behov av, mat, vatten och kläder gör att vi tar mer från naturen än vad som är hållbart för vår egen överlevnad. Vem bär egentligen ansvaret och vad kan få oss människor att förändra våra konsumtionsmönster?
Vi befinner oss i en klimatkris, med ökande växthusgaser i vår atmosfär, varmare hav och extremtorka på sina ställen. 2016 skrev 194 länder under Parisavtalet där ett av målen var att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader. Fyra år senare är många skeptiska till att målet ska kunna nås. Användandet av fossila bränslen behöver hållas nere, därför satsar många företag på att hitta nya hållbara energikällor som kan ersätta de fossila bränslena. Men mer behöver göras. Produktionen av mat och kläder påverkar klimatförändringarna negativt. Klädindustrin har ökat markant under 2000-talet och idag räknar man med att klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än våra flygresor. För att tillmötesgå konsumenterna produceras billiga kläder i fabriker med dåliga arbetsvillkor. Industrin kräver dessutom stora vattenresurser och mycket kemikalier. Dessa kemikalier hamnar i våra vattendrag och till slut i vårt dricksvatten. Många plagg används bara vid några enstaka tillfällen innan de slängs. Vi slänger hellre än lagrar, köper nytt hellre än på second hand. Men det är inte bara våra kläder som vi slänger, vi kastar också en tredjedel av alla mat som produceras. Samtidigt räknar man med att 1 miljard människor svälter i världen. Är det bara vi konsumenter som skall ta ansvar, eller krävs det en striktare lagstiftning?
Aktivitet 1:
Värderingsövning
Ge följande påståenden till klassen. De som håller med reser sig upp, medan de som inte håller med om påståendet sitter kvar på sin plats. De som inte vill ta ställning sätter sig på sin bänk. De som vill får förklara varför de valde som de gjorde:
Jag tänker på att inte lägga upp för mycket mat på tallriken!
Jag tänker på att äta mer ekologisk mat!
Jag brukar vara med och välja mat!
Min familj brukar ta bilen när vi ska handla mat!
Min familj brukar baka eget bröd!
Jag använder tygkasse när jag handlar!
Kor, grisar, får, kycklingar och andra ”matdjur” ska ha det bra.
Jordgubbar och andra färska bär hör sommaren till!
Vi i västvärlden måste ändra vår livsstil för att göra något klimatförändringen!
Det är för sent för att göra något åt klimatförändringen!
Kläder borde kosta mer.
Vi bör äta mindre kött!
Vi bör äta vegetarisk minst tre dagar i veckan i skolan!
Jag handlar mina kläder i second-handbutiker.
Det är viktigt för mig att köpa märkeskläder!
Jag köper hellre dyra kläder som jag kan ha länge, flera år, än billiga kläder ofta.
Aktivitet 2:
Diskussionsfrågor
Resonerande frågeställningar
Det finns flera aspekter av mat-och klädproduktionen. Förutom en ”skitig” produktion som släpper ut koldioxid och kemikalier, pekar man på det man kallar för svinn. Mycket av den mat som produceras slängs redan innan den nått butikerna, väl där kasseras mat som anses skadad eller för gammal för att kunna säljas. Till det läggs all mat som vi konsumenter köper och faktiskt slänger. Vi köper mer mat än vi behöver. Mat är dessutom förhållandevis billigt för oss i västvärlden och kostnaden för att transportera varor är låg. Vi köper också allt mer kläder. Sedan år 2000 har klädindustrin fördubblats. I genomsnitt använder vi i västvärlden våra plagg 10 gånger innan vi kasserar dem. Är de rimligt? Vem bär egentligen det största ansvaret när det gäller att skapa ett mer hållbart förhållningssätt till mat och kläder?
Resonera i grupp kring följande frågor och redovisa sedan i helklass:
Vem bär största ansvaret för att maten vi äter är producerad på ett bra sätt? Och vem bär störst ansvar för det s.k. matsvinnet?
Konsumenterna?
Bonden och andra producenter?
Handlarna som säljer maten?
Politikerna som stiftar lagarna?
Vad skulle vara enklast att förändra så att vi kan producera mat som är bättre för vår miljö?
Slänga mindre mat
Äta en mindre mängd kött
Äta ekologiskt
Äta närodlat
Handla utan bil
Klädindustrin har en stor inverkan på miljön. Ändå köper människor hela tiden nya kläder även om de inte behöver.
Varför tror du människor shoppar i så stor utsträckning som de gör?
Kan man kommunicera vem man vill vara genom de kläder man väljer att ha på sig?
Resonera kring vad uttrycket hållbar utveckling betyder för dig!
Kan vi fortsätta att konsumera som vi gör om vi vill nå en hållbar utveckling?
Aktivitet 3:
Komponera en klimatsmart tallrik
1/3 del av allt koldioxidutsläpp kommer från matindustrin. Dels genom att en så stor del av maten slängs eller försvinner i industrin och dels genom att djuren producerar metangas som kommer ut i vår atmosfär. 30 procent av odlingsmarken används till köttproduktion, trots att köttet endast utgår 2 % av vår mat. En viktig sak som vi konsumenter kan göra är att minska vårt intag av kött, att äta mer vegetariskt. I filmen visar man på att en hamburgertallrik med kött, bröd och pommes frites gör relativt stora klimatavtryck. Er uppgift blir att komponera en miljötallrik. Ni ska hitta på ett köttalternativ och ett vegetarisk alternativ med så liten miljöpåverkan som möjligt. Tallriken ska innehålla alla viktiga näringsämnen.
Utgå ifrån hur maten har producerats, hur mycket resurser som krävts och mattransporterna.
För alla aktiviteter - ta hjälp av länkarna:
Länk till Livsmedelsverket med tips om hur vi kan minska matsvinnet: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/tips-minska-matsvinnet?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Fakta om matsvinn från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/
Så minskar du matsvinnet, tips från Världsnaturfonden: https://www.wwf.se/reportage/sa-kan-du-minska-matsvinnet/
Skolmaterial om matsvinn från Naturskyddsföreningen: https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-mat-pa-hallbar-vag-webb.pdf
Information från stoppamatsvinnet.nu: https://stoppamatsvinnet.nu
Artikel om matsvinnet i Forskning och Framsteg: https://fof.se/tidning/2019/11/artikel/minska-matsvinnet-13-miljarder-ton-slangs-varje-ar
SVT nyheter om klädindustrins miljöpåverkan: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-kladindustrin-slapper-ut-mer-vaxthusgaser-an-flygen
Faktablad om våra kläder från Naturskyddsföreningen: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vara-klader
Länk till hemsidan för FN´s Globala mål: https://www.globalamalen.se
Utbildningsradions programserier Härifrån till hållbarheten: https://urplay.se/program/200280-harifran-till-hallbarheten-matsvinn
NRK, “Sweatshop”: https://sweatshop.aftonbladet.se/chapter/provningen/?autoplay=true
Litteraturtips:
Rädda maten! Manual för minskat matsvinn av Paul Svensson, Christofer Ekman
Recept som förändrar världen av Johan Rockström, Victoria Bignet, Malin Landqvist
Det är vi som är klimatet: hur man räddar världen av Jonathan Safran Foer
Ungdomsböcker:
Bokserien Blodregn av Mats Wahl
Slutet av Mats Strandberg
Minnet av vatten av Emmi Itäranta
Brännmärkt av Lizette Edfeldt
Liknelser om sådden av Octavia E. Butler
Blå av Maja Lunde
Tio över ett av Ann-Helén Laestadius
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Biologi, åk 4–6, Lgr11
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Biologi, åk 7 – 9, Lgr 11
Natur och samhälle
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Geografi, åk 4-6
Livsmiljöer
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Miljö, människor, hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Geografi, åk 7-9
Livsmiljöer
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hemkunskap, åk 1 – 6, Lgr 11
Miljö och livsstil
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Hemkunskap, åk 7–9, Lgr 11
Konsumtion och ekonomi
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Miljö och livsstil
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Lgr 11
Motsvarande betyget A.
Biologi - Åk 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
Biologi Åk 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Geografi Åk 6
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Geografi Åk 9
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Hem-och konsumentkunskap Åk 6
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.
Hem-och konsumentkunskap Åk 9
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.