Tema: Megastäder och urbanisering.
Årskurs: 6-12.
Ämnen: SO, teknik.
Periodlängd: 2- 10 lektioner eller 2 veckor morgonperiod.
Författad av: Anna Ljungkvist.
planering
Introduktion:
Allt sedan den industriella revolutionen tog fart i början av 1800-talet har människor lämnat landsbygden för att flytta till städerna. Det är en utveckling som började i västvärlden men som i takt med industrialiseringen fortsatt över hela vårt klot. 2008 markerade året då fler människor i världen bodde i städer än på landsbygden. Denna samhällsomvälvande utveckling har dessutom gått relativt snabbt, och tenderar att accelerera. För att ta Sverige som exempel så bodde 90% av svenskarna på landet för 200 år sedan, i dag är siffran den omvända, mer än 85% bor i dag i någon form av tätort (källa: SCB.se).
Många söker sig till städerna för att hitta arbete. Här är möjligheterna fler och utbudet större. Samtidigt är brottsligheten oftast mer utbredd i storstäderna och till följd av allt för många bilar har luftföroreningar blivit ett växande problem. Megastäderna är en slags koncentrerad mikrovärld, där skillnaderna mellan människors olika förutsättningar är slående. Lyxiga affärsdistrikt driver upp bostadspriserna medan gigantiska slumområden breder ut sig.
De framtida städerna behöver växa fram organiskt i samklang med dess invånare. I Afrikas snabbast växande megastad, Lagos, blir skillnaderna extra tydliga mellan de som har tillgång till all form av samhällsservice och de som saknar det mest basala. Staden har vuxit så fort att utbyggnaden av infrastrukturen inte hunnit med. På flera håll saknas ett fungerande vägnät, utbyggd kollektivtrafik, och fullgoda vatten-och avloppssystem. I stadsdelen Makoko lever nästan 100 000 människor. Husen är för det mesta byggda på pålar och invånarna tar sig fram på vattnet. Här saknas mycket, men invånarnas uppfinningsrikedom skapar nya lösningar på vardagsproblem. I stark kontrast till Makoko står det hypermoderna byggprojektet Eco Atlantic City.
Urbaniseringen är ett faktum, frågan är hur denna samhällsutveckling kan vändas till något positivt. Hur bygger vi ett framtida hållbart samhälle så att fler kan ta del av en fungerande infrastruktur och en fullgod samhällsservice.
Aktivitet 1.
Aktivitet enligt EPA-modellen.
Enskilt
Gör ett släktträd, digitalt eller med papper och penna. Välj din egen biologiska familj, eller någon annan familj som du har i din närhet eller om du önskar någon svensk offentlig persons. Rita (om du kan) upp fem generationer bakåt i tiden, var levde dina släktingar? På landet, i en mindre tätort, i en storstad, i något annat land etc. Vad levde de av, yrke?
Ta hem ditt släktträd, kanske behöver du intervjua dina föräldrar, eller faktagoogla.
Par
Jämför ditt släktträden 2 och 2.
Vad ser ni för likheter/skillnader
Alla
Redovisa era resultat och tankar kring arbetet i helklass
Aktivitet 2:
Arbeta 2 och 2. Använd länkarna. Resonera och svara på frågorna. Redovisa i helklass:
Begreppet gentrifiering betyder att ett tidigare gammalt, slitet och fattigt bostadsområde/förort renoveras, höjer sin status och lockar till sig mer välbärgade invånare. I slumområden som tidigare saknat det mesta av samhällsservice växer butiker, kaféer och restauranger upp. Samtidigt stiger bostadspriserna och hyrorna och människor med sämre inkomster måste söka sig längre ut från stadskärnan.
Har du hört talas om begreppet gentrifiering? I vilket sammanhang i så fall?
Känner du till något område i Sverige som blivit gentrifierat?
Vad tycker du man bör göra för att rusta upp slitna bostadsområden?
Artikel om urbanisering Boverket, myndighet för samhällsplanering: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/flyttningar/urbanisering/
Statistiska centralbyrån, fakta och artiklar om urbanisering: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Statlig offentlig utredning: ”Människans hälsa i växande städer”: http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/06/rk_26106-Vetenskapsrådet_nov-2018_webb.pdf
Aktivitet 3:
Titta på filmerna om Makoko. Investerare som vill förnya och förbättra boendemiljön i Lagos vill riva delar av Makoko.
Är det rätt att riva slumområden för att bygga nytt?
Hur tror du att man bäst förvandlar slumområden till områden med bättre bostäder och bättre samhällsservice?
BBC nyhetsinslag om Makoko: https://www.bbc.com/news/av/world-africa-45736981/lagos-floating-slum-makoko-what-s-it-like-to-live-there
FRANCE 24 nyhetsinslag om Makoko: https://www.youtube.com/watch?v=ZfjXgUqux_I
The Guardian nyhetsinslag om Makoko: https://www.theguardian.com/cities/video/2016/feb/23/water-world-makoko-floating-school-lagos-kunle-adeyemi
Aktivitet 4:
Medias bild av stora städer. Arbeta två och två.
Sök bland nyhetsartiklar och nyhetsbilder, gärna dagstidningar, Sveriges Television.
Förekommer städer i en positiv eller negativ kontext?
Gör två collage av nyhetsbilder, ett positivt collage och ett negativt collage. Alternativt arbeta med bild och rita en negativ stadsbild, ”problemstaden” och en positiv, ”mina drömmars stad”.
Presentera för klassen.
Aktivitet 5:
Bygg din egen stad. Arbeta i grupper om 4-5
Aktiviteten varierar beroende av vilken tid som finns till förfogande. En lektion kan tas till anspråk eller så kan aktiviteten växa ut till ett temaarbete.
Gör en tankekarta över den perfekta staden. Vad behövs? Infrastruktur! Samhällsservice! Utbud! Bostadsområden!
Spela olika brädspelet (t.ex. ”Suburbia” eller ”Between Two Cities”) eller dataspelet (”Cities Skylines”) diskutera efteråt era resultat och hur ni tänkte under spelets gång.
Bygg upp er drömstad digitalt eller med hjälp av kartong och papp eller lego. Presentera i form av en utställning.
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Samhällskunskap, åk 7-9 Lgr11
Individer och gemenskaper
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Samhällsresurser och fördelning
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Teknik, åk 7-9 Lgr 11
Teknik, människa, samhälle och miljö
Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.
Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Lgr 11
Motsvarande betyget A:
Teknik:
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Samhällskunskap:
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.