Tema: Populismen i Europa.

Årskurs: 6-12.
Ämnen: Samhällskunskap, historia.
Periodlängd: 2- 10  lektioner eller 1-2 veckor morgonperiod.
Författad av: Anna Ljungkvist.

planering

Introduktion: 

Under 1900-talet har det som vi idag kallar för Europeiska Unionen EU gått från att framförallt vara ett ekonomiskt samarbete till en politisk union. Ett samarbete som lett till stabilitet och växande ekonomier, men som på den senaste tiden fått utstå hård kritik, när arbetslöshet och försämrad ekonomi drabbat många av Europas invånare. Till det läggs också ett ökat immigranttryck mot Europa. Brexit, Storbritanniens utträde ur unionen, markerar en ökad nationalism bland Europas länder där populistiska partier på både höger -och vänsterkanten vinner terräng.

Efter världskrigen tänkte man att ett samarbete som framför allt tryggade en stabil handel mellan länderna även skulle leda till att Europas nationer höll sams. Med tiden har en organisation bestående av 27 länder vuxit fram som spänner över ett större intresseområde som klimat, miljö, säkerhet, hälsa, brottsbekämpning, migration etc. I dag har 19 länder dessutom gått över till en gemensam valuta. Namnbytet 1993 från den europeiska gemenskapen EEG till den europeiska unionen EU markerar detta fördjupade samarbete mellan länderna. EU-samarbetet har under 1900-talet lett till fred, ekonomisk tillväxt och stabilitet. De senaste 10 åren har EU dock ställts inför stora utmaningar, som hotar samarbetet i grunden. 2020 lämnade t.ex. Storbritannien det europeiska samarbetet till förmån för en mer protektionistisk politik. Samtidigt växer de nationalistiska stämningarna över hela Europa och populistiska partier får allt mer att säga till om i de nationella parlamenten. EU hotar att falla samman inifrån och på flera håll, t.ex. i Victor Orbáns Ungern, hotas till och med den demokratiska parlamentarismen. Främlingsfientlighet, islamofobi, antisemitisk och hatbrott mot HBTQ-personer ökar.  En av orsakerna till den europeiska krisen kan kopplas till den finansiella krisen 2008. Börserna sjönk kraftigt och länder i södra Europa som Grekland, Portugal, Spanien och även Irland hotades av statsbankrutt. Länder som Tyskland med sin högteknologiska industri, ordnade ekonomi och tydliga politiska ledning klarade sig bättre. En klyfta uppstod mellan de rikare norra delarna och de fattigare södra delarna av Europa. Arbetslöshet och stort missnöje bredde ut sig. Många människor började uttrycka sitt missnöje mot etablissemanget och en ny typ av populistiska partier gjorde entré. 2015 överrumplades Europa av vad som senare har kallats en flyktingkris, när mer än en miljon människor sökte sig till Europa, undan krig och terror i länder som Syrien och Irak. Media rapporterade om kaos och brist på europeiskt samarbete och de främlingsfientliga partierna vädrade morgonluft. Stora sociala skillnader, en misstro till etablissemanget, stigande arbetslöshet och nationell protektionism rimmar dåligt med EUs krav på fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.

Aktivitet 1.

EU -  Fördelar/Nackdelar

Skriv rubriken ”Europeiska unionen” på whiteboarden. Dela sedan in tavlan i två delar. Skriv ”Fördelar” på den ena och ”Nackdelar” på den andra delen. Dela sedan in klassen i grupper om 3-4. Varje grupp får en bunt post-it lappar. Alla får 10 minuter på sig att i grupp komma fram till fördelar och nackdelar med EU. De skriver upp dem på post-it-lapparna. En fördel/nackdel per lapp. Därefter sätter alla upp sina lappar på tavlan. Välj sedan 4 elever som får titta igenom lapparna och kategorisera dem tematiskt. Analysera sedan resultatet i helklass. Vilka teman finns det? Finns det skiljelinjer? En fördel för en grupp uppfattas som en nackdel för andra osv. 

Utveckla övningen genom att eleverna skriver en debattartikel! 

Artikeln är tänkt att publiceras i en ungdomstidning. 

Uppmana eleverna att utgå ifrån klassens arbete med post-it-lappparna. 

  • Välj en ståndpunkt! För eller emot EU! 

  • Välj sedan minst 3 argument för din ståndpunkt, fördjupa dessa

  • Välj minst två motargument, bemöt dessa!

Aktivitet 2:

Frågor att resonera kring!

Ordet populism härstammar från det latinska ordet populus som betyder folk. I den betydelsen utgjorde folket en majoritet av samhället till skillnad mot den styrande eliten. Populism betyder därför en politik som riktar sig mot att ”lyssna in” folket och styra mer i enlighet mot folkviljan. I moderna tid har populism kommit att beteckna ett allmänt missnöje mot det s.k. etablissemanget, och populistiska partier är missnöjespartier som ser sig som språkrör för sånt som folket är missnöjt över. Populistiska partier tenderar åt att fokusera kring enstaka frågor t.ex. integration, invandring och flyktingar. Deras argument utgår ofta på känslor kring vi-och-dom, nationalism, grupptillhörighet etc.

  • Vilka risker ser du att det finns med att analysera samhället utifrån ett ”vi-och-dom”- perspektiv? 

  • Hur tycker du att det politiska etablissemanget ska agera när ett tydligt missnöje uppstår från en fråga i ett samhälle.

Under 1900-talet i Europa har olika missnöjespartier vuxit sig så stora att de till slut fått majoritet att styra landet, exempelvis nazismen i Tyskland och fascismen i Italien. 

  • Vilka lärdomar kan vi dra av historien tycker du? 

  • Vad ser du för faror med en allt starkare populism i Europa?

Man kan argumentera för att en viss del av missnöje mot det etablerade samhället kan var på sin plats. 

  • Vad tror du man menar med det?

  • På vilket sätt kan missnöje vara positivt? 

En del menar att alla s.k. ”enfrågepartier” är populistiska. Håller du med? 

  • Kan man kalla Miljöpartiet eller Feministiskt Initiativ för populistiska?

Den ekonomiska krisen 2008 lyfts fram som en av de bakomliggande orsakerna till att populismen ökar i Europa. Vad tror du grundorsaken till att flera människor väljer att rösta på populistiska partier?

  • Arbetslöshet och låg ekonomisk standard

  • Ökad invandring

  • Medias ökade rapportering kring vissa frågor

  • Att människor i allt större utsträckning läser information i digitala forum som Twitter, Facebook etc.

Under 2020 har Eu-samarbetet återigen kritiserats, i och med de olika ländernas hantering av Corona epidemin:

  • Hur ser du på det framtida Europasamarbetet

  • Kan Corona vara dödsstöten för Europa?

Motivera dina svar!

Aktivitet 3:

Värderingsövning – människor på flykt, delvis hämtad från ingenillegal.org

Tidsåtgång 2-3 lektioner

Material: papper och penna

Gruppen får lyssna på följande berättelse: 

Föreställ dig att du befinner dig i ett land som inte är Sverige. Staden du bor i är liten och omringad av höga berg. Klimatet är varierande och årstiderna tydliga. På sommaren är det varmt och grönskan är frodig, på vintrarna kan det bli kallt och komma snö. Varje vardag går du i skolan. Vissa saker är rätt tråkiga i skolan, men du har bra lärare och gillar dina skolkamrater och du tycker att du lär dig mycket. På fritiden gillar du att spela fotboll, sjunga eller bara chilla med kompisarna. Du funderar mycket över framtiden och undrar vad du ska göra efter skolan. 

Plötsligt börjar det hända saker i ditt land. Förändringen kommer smygande. Dina föräldrar verkar oroligare för varje dag som går. Snart börjar du följa nyheterna och inser att något i ditt land håller på att förändras. En grupp är missnöjd med styret i landet och vill ta över makten med våld.  För varje dag rycker konflikterna allt närmare. Och så en dag händer det. Din stad blir ockuperad och livet förändras. Du kan inte längre gå̊ i skolan för då riskerar du att bli skjuten. 

I början känns det inte så farligt, nästan spännande, men ganska snart förvärras situationen. Du får inte gå̊ ut och spela fotboll eller träffa dina kompisar, du kan bara vara hemma och vänta på att dina föräldrar ska komma hem från arbetet. Månaderna går. I affärerna börjar det bli brist på varor, snart riskerar maten att ta slut. På gatorna patrullerar beväpnade soldater och i fjärran hör krigsmuller. En dag erbjuder en granne din familj att fly från staden. Ni vet inte vart ni ska bege er, bara bort, och ni vet inte om ni någonsin kommer komma tillbaka hem.

Instruera gruppen: Ni bestämmer er att följa med grannen. Nu har ni en minut på er att bestämma vilka som ni vill ha med på flykten. Skriv ner namnen på personerna ni vill ha med på pappret

Efter en minut: Nu måste ni packa. Ni får en minut på̊ er att packa allt ni behöver ha med er på flykten. Tänk på̊ att ni inte vet vad ni ska eller om ni kommer tillbaka.

Efter en minut: Nu är det dags att åka. Skynda er i väg. Ni kommer fram till en buss utanför staden. Alla får inte plats. Bara en av dom du vill ta med får plats. Nu har du en minut på dig att stryka alla namn utom ett på er lista.

Efter en minut: Alla saker får inte heller plats i bussen! Du får bara ta med tre av de saker som ni packat. Stryk alla saker från listan som ni inte kan ta med.

Efter en minut: Titta nu på er lista, vilka har med sig passet? 

Diskussion i helklass: 

  • Vilka saker valde ni att ta med? Varför valde ni som ni gjorde? Är ni nöjda med valet eller skulle ni valt annorlunda om ni haft mer tid? 

  • Vilka människor valde de att ta med sig? Varför valde ni som ni gjorde? Var valet lätt eller svårt?

  • Många människor är på flykt i världen. Tror ni att ett sånt här scenario skulle kunna ske i Europa? Motivera era svar!

Ta gärna hjälp av länkarna nedan för att söka information.

Lärarmaterial om EU från Sveriges Riksdag: https://www.riksdagen.se/globalassets/15.-bestall-och-ladda-ned/studiematerial/lararhandledning---ditt-stod-i-eu-undervisningen-190426.pdf

Populism vad är det, utrikespolitiska institutet definierar: https://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2017/mars/populism-ett-begrepp-pa-modet/

Artikel om populismen i Europa, Aftonbladet 22 februari 2019: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OnVrpE/inget-slut-i-sikte-pa-populisternas-framgangar

Artikel i Expressen om Victor Orbans Ungern: https://www.expressen.se/nyheter/qs/viktor-orbans-regering-tog-demokratin-fran-ungern/

Videoklipp:

UR.Skola föreläsning om populism i Europa: https://urplay.se/program/212207-nyfiken-pa-eu-eu-och-populismen

EU och demokratin – Ur programserien EU i fokus. URplay: https://urplay.se/program/211062-eu-i-fokus-eu-och-demokratin

Övriga filmtips – Filmtips Brexit: The Uncivil War (2019), Tv-serien The Loudest Voice (2019) dokumentären Great Hack(2019)

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Samhällskunskap, åk 7-9 Lgr11 

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats

  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Historia, åk 7-9 Lgr 11

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Lgr 11

Motsvarande betyget A:

Teknik: 

Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Samhällskunskap:

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.