Foto: Makz Bjuggfält.

Upplysning, franska revolutionen, Napoleonkrigen, åk 8

Årskurs: 8
Ämnen: Historia
Periodlängd: 3 veckor
Författad av: Karolina Bergom Larsson

Dagsplanering

Genomgång av periodens upplägg och studiehandledning. 

Dag 1:

  • Det gamla samhället. Olika stånd. Sedan medeltiden. Adel, präster, borgare, bönder. Kungen högst upp i samhällspyramiden. 

  • Adel och präster –små grupper. Mäktiga. Privilegier. Slapp skatt. 

  • Borgare- affärsmän, hantverkare. Städerna. En del lärda, läkare, lärare. 

  • Bönder- största gruppen. Arrendebonde. Hyrde av godsägare. Skatt och tionde till kyrkan. Betalade för allt. Livegna bönder i Östeuropa. 

  • Europas stormakter i slutet av 1700-talet. Storbritannien, Tyskland, Österrike, Ryssland, Frankrike.  

  • Karta. Rita samhällspyramiden. 

Dag 2:

  • 1700-talet. Upplysningstiden. Kyrkan hade varit mäktig. Forskare började respekteras på 1700-talet. Vetenskap och teknik. Vetenskapen skulle upplysa människorna. Upplysningsförfattarna. Ifrågasatte gamla idéer. Förnuftet-favoritord.

  • Satte sig emot kyrkan och kungen. Lästes av de välutbildade borgarna. Idéerna nådde till Amerika. 3 största. 

  • Voltaire- talade mycket om katolska kyrkan.

  • Montesquieu-tredelade makten. USA använde hans modell till sina grundlagar. 

  • Rousseau-jämlikt samhälle. All makt från folket. 

  • Spred sina idéer. Censur i Frankrike. Encyklopedien. 

  • Salongerna i Paris. 

Dag 3: 

  • Slottet Versailles lyx, överflöd, skådespel, nöjen, mode. Adeln. 

  • Kung Ludvig XVI, Marie Antoinette. 3 barn. 

  • Orättvist samhälle, stor fattigdom i landet. 1788-missväxt. Svält. 

  • 3 stånd i Frankrike: Prästerna. –slapp betala tionde. Ingen skatt.

  • Adeln. –Ingen skatt, ägde mycket, ensamrätt på fiske, jakt.

  • 3e ståndet- var borgarna och bönderna. 

  • Bild: Rita Versailles 

Dag 4:

  • Kungen sammankallar ståndsrikstagen –generalständerna Förhoppning att kungen skulle lyssna på tredje ståndet. 

  • Generalständerna: Adeln= 1 röst. Präster= 1 röst. Tredje ståndet =1 röst.

  • Ersattes av nationalförsamling: Adeln= 300 röster. Präster=300 röster. Tredje ståndet=600 röster. Kungen stängde mötet. 

  • Möte i bollhuset. Militären i Paris. Bastiljen stormas 14 juli 1789. Uppror i landet. Bönder angriper borgarnas gods. Brände papper.  Tionde avskaffades. Samtliga skulle betala skatt. 

  • Mänskliga rättigheterna.-Människor föds och förblir fria och lika i rättigheter. ”Frihet, jämlikhet och broderskap” Kvinnotåget till Versailles 1889, nytt svältår. Tågade till slottet och bad om bröd. Tog med kungen till paris-husarest. Axel von Fersen. Arrangerar flykt. Misslyckas. Nationalförsamlingen. Kungafientliga kallades vänstern för att de satt till vänster. Kungavänliga kallades högern. 

  • Bild: Valfri bild, tex stormningen av Bastillien. 

Dag 5:

  • Krig mot grannländerna. Kungen och drottningen-spelade dubbelspel. Försökte få hjälp från monarkier utomlands. Ludvig startade krig mot grannländer. Gick dåligt. Adeln hade lämnat Frankrike. Frivilligstyrkor. Bönder. Soldater från Marseille Sjöng Marseljäsen-blev Frankrikes nationalsång.

  • 1792- Ny rikstag. Konventet. Införde republik. I januari 1793 avrättas kung Ludvig XVI. Giljotinen. 

  • Konventet –ledare-advokaten Robespierre. 1793-1794 skräckväldet. 40 00 avrättas. Varav 2500 i paris. Däribland drottningen. Alla som kunde misstänkas hota revolutionen dödas. 

  • Tillslut får de nog och avrättar även Robespierre. 

Dag 6:

  • Napoleontiden 

  • Napoleon Bonaparte född 1769 på ön korsika. 

  • Blev general vid 24 år.

  • 1799 tog han makten med hjälp av sina soldater

  • Ny lagbok =Code Napoléon, till stora delar gäller den fortfarande i Frankrike. 

  • 1804 Utsåg sig själv till Kejsare, hade folket med sig. Kröning 4 dec 1804. Kröner sig själv och Josephine. 

  • Handel och näringsliv blomstrade

Dag 7:

  • Frankrike i krig med Storbritannien 

  • Britterna var mästare till sjöss.

  • 1805 drabbning utanför Trafalgar. Lord Nelson. Napoleon kunde inte landstiga i England.

  • Britterna blockeras. Kontinentalblockaden. Många länder tvingades avbryta all handel med Storbritannien. 

  • Napoleons imperium –hans arméer tycktes omöjliga att besegra. Han förde själv befälet. 

  • Lydländer –Tyskland, Spanien och Italien 

  • Gjorde sin bror till kung i Spanien. Spanjorerna försökte köra ut fransmännen, fick tillslut hjälp av brittiska trupper. 

Dag 8:

  • Kriget mot Ryssland. 1812 drog Napoleon in i Ryssland med en armé på 600 000 man. 

  • Fram till trakterna av Moskva, fann den övergiven och brinnande.

  • Samma taktik hela vägen tillbaka. Ryssarnas sätt att kriga –Den brända jordens taktik. Förstörde allt som fienden kunde ha nytta av.

  • Franska armén svalt och frös ihjäl i massor. En ynklig spillra kom tillbaka till Frankrike. 

  • Slaget vid Leipzig 1813 Napoleon blev besegrad. Sattes på ön Elba. 

  • Waterloo 1815 kom han tillbaka med 1000 man. Napoleons sista försök att återta sitt välde. Förlorade mot britterna och blev satt på ön St Helena, långt ute i Atlanten Där skrev han ner minnen från sin makalösa karriär. Dog 1821

Dag 9:

  • Arbete med historiska källor och begrepp. Arbete i periodhäftet.

Dag 10:

  • Vad blev kvar av revolutionen? 

  • Revolutionen innebar ju skräckvälde, diktatur och krig med hundratusentals döda runt om i Europa. Men det gamla samhället var för alltid borta. 

  • Här är några resultat, stora och små:

    • Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike.

    • Slaveriet började avskaffas i de återstående kolonierna.

    • Lagen var lika för alla.

    • Tortyren var avskaffad i fängelserna

    • Religionsfrihet infördes.

    • Staten tog över undervisningen från kyrkan

    • Pressfrihet infördes

    • Skilsmässor blev lagliga.

    • Tullar togs bort inom landet.

    • Meter, liter och kilo blev nya måttenheter.

    • Bibliotek och konstmuséer öppnades för allmänheten. 

  • Dessa idéer spreds vidare med den franska armén och den franska lagen Code Napoléon infördes i de besegrade länderna. 

  • Stormningen av Bastiljen räknas som starten på revolutionen. Det är därför Frankrike firar sin nationaldag 14 juli. 

Dag 11:

  • Arbeta med arbetshäftet, planering inför uppsatsskrivning. Läsa in sig på material och begrepp inför uppsatsskrivning. 

Dag 12:

  • Arbeta med arbetshäftet, planering inför uppsatsskrivning. Läsa in sig på material och begrepp inför uppsatsskrivning. Göra mind-map.

Dag 13:

  • Uppsatsskrivning 

Instuderingsfrågor:

Europa –Tiden före upplysningstiden och upplysningstiden

  1. Vilka var Europas stormakter vid slutet av 1700-talet?

  2. Vad menas med ”konung av Guds nåde”?

  3. Vilka stånd hade privilegier? Ge exempel på privilegier.

  4. Var bodde borgarna och vad försörjde de sig på?

  5. Varför var det svårt för en arrendebonde att bli rik?

  6. Vad menas med att en bonde är livegen?

  7. Varför läste många borgare upplysningsförfattarna med ett sådant intresse? 

  8. Hur ville Montesquieu att makten i en stat skulle fördelas? 

  9. Nämn två upplysningsförfattare. 

Franska revolutionen 

  1. Beskriv livet på slottet Versailles före franska revolutionen. 

  2. Beskriv kungafamiljen. 

  3. Vad hände sommaren 1788?

  4. Vad fanns det för 3 stånd i Frankrike? Beskriv skillnaderna mellan stånden.

  5. Vad var nationalförsamlingen. 

  6. Vad menas med ”eden i bollhuset?” 

  7. Berätta om kvinnotåget till Versaille

  8. Vilken dag är Frankrikes nationaldag? Vad är det man firar minnet av? 

  9. Vilka var revolutionens slagord? 

  10. Varför använder vi begreppen ”höger” och vänster i dagens politik?

  11. Vad var Konventet?

  12. Vem var Robespierre?

  13. Berätta om ”skräckväldet”

Napoleontiden 

  1. Hur kunde Napoleon klara av att ta makten i Frankrike och bli envåldshärskare? 

  2. Vad är ”Code Napoléon?”

  3. Berätta om Napoleons kröning

  4. Varför landsteg Napoleon inte i England? 

  5. Vad var kontinentalblockaden? Varför misslyckades den? 

  6. Varför lyckades inte Napoleon erövra Ryssland 1812?

  7. Hur gick det därefter för honom och hans imperium? Berätta.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. 

  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor.

  • Exempel på hur historiska skeenden kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 

  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. 

  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 

  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr 11

Kunskapskrav för betyget A:

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.

 Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

  • Periodhäfte Stoffet som vi går igenom under morgonperioden redovisas i ett periodhäfte.

  • Uppsatsskrivning Skrivning i uppsatsform.

  • Instuderingsfrågor på periodinnehållet och viktiga begrepp Instuderingsfrågorna arbetas igenom på lektionstid och hemma som förberedelse till uppsatsskrivningen. 

  • Förutom periodhäftet och uppsatsskrivningen så kommer vi att arbeta med dagenefter-frågor, samtal, kortare övningar mm. Som också är en del i den totala redovisningen.