Bilder: Anna Ljungkvist.

Upplysningen och romantiken

Årskurs: 9
Ämnen: Svenska
Periodlängd: 3 veckor
Författad av: Maria Dammeyer

Dagsplanering

Dag 1:

  • Presentation av perioden. Överblick litteraturhistoria.

  • Upplysning och romantik – när, var, hur i korthet.

  • Genomgång av den skriftliga uppgiften: Att göra en tidning.

Dag 2:

  • Tidningens historia + en första presentation av de genrer vi kommer öva denna period.

  • Kaffehusen, läsarna och bakgrunden till upplysningen.

Dag 3:

  • Upplysningen i England. Daniel Defoe – Robinson Kruse.

Dag 4:

  • Upplysningen Jonathan Swift.

Dag 5:

  • Upplysningen i Frankrike Voltaire.

Dag 6:

  • Upplysningen i Frankrike forts.

Dag 7:

  • Svensk upplysningstid.

  • Gustav III.

  • Then Swänska Argus.

  • Hedvig Charlotta Nordenflycht.

  • Anna Maria Lenngren.

Dag 8:

  • Jean-Jacques Rousseau.

  • Arbete med tidningen.

Dag 9:

  • Förromantiken.

  • Goethe och Schiller.

  • John Keats.

Dag 10:

  • Goethe och Schiller forts.

Dag 11:

  • Mary Wollstonecraft.

  • Mary Shelley.

  • Att skriva under pseudonym.

Dag 12:

  • Arbeta med tidningen.

Dag 13:

  • Jämförelse mellan Upplysningen och Romantiken.

  • Inför provet – repetition, instuderingsfrågor.

  • Färdigställa tidningen.

Dag 14:

  • Färdigställa tidningen.

  • Gå igenom provfrågor.

Dag 15:

  • Provskrivning.

Löpande svensktimmar och engelsktimmar: Vi arbetar med att skriva krönika, insändare, debattartikel, reportage osv samt läser texter på svenska och engelska. Arbetet med att skapa en tidning sker alltså både på löptimmarna i svenska och på morgonperiodstiden.

På löptimmarna i svenska: Carl Michael Bellman.

Samarbete med musiken Märk hur vår skugga.

Samarbete med moderna språken franska, spanska och tyska – lyrik.

Perioden bearbetar följande centrala innehåll

Ur En väg till frihet

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.

  • Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Övningsmoment

Samtala om olika genrer och jämföra texter utifrån historisk kontext.
Skriva olika texttyper.
Läsa texter på originalspråk.
Ge och ta respons.

Eleven prövas mot följande kunskapskrav

Ur Lgr 11

Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur prövas eleven mot kunskapskraven

Genom ett avslutande skriftligt prov  samt uppgiften att göra en tidning där morgonperiodstoffet redovisas och behandlas i olika sorters texter (reportage, krönikor, debattartiklar, insändare, essäer, recensioner) med illustrationer.

Tanken är att tidningen ska vara skapad i 1700-talsanda – ex. ”ett resereportage i Rousseaus anda” och ”en recension i Lenngrens ton”.