Bilder: Anna Ljungkvist, Karolina Bergom-Larsson.
Upptäcktsresorna, 5 veckor
Årskurs: 7
Ämnen: Geografi, historia
Periodlängd: 1 vecka
Författad av: Elin Solman Good
Dagsplanering
Vecka 1
Tisdag - Introduktion. Kartkunskap. Jordgloben/kartan. Rita karta över jorden på fri hand.
Onsdag - Jobba i par med karta.
Torsdag - utflykt.
Fredag - Det arabiska riket. Arbeta med text, skriv ner stödord. Måla/rita islamisk konst.
Vecka 2
Måndag - Gemensam text om det arabiska riket, utifrån stödord. Korstågen, skriv stödord från föredrag.
Tisdag - Gemensam text om korstågen. Samtal om resor. Varför reser vi nu? Varför reste vi tidigare? Ibn Batuta. Skriv stödord. Läxa: Skriv egen text om Ibn Batuta.
Onsdag - Marco Polo, sidenvägen, skriv stödord.
Torsdag - Text och karta Marco Polo, text om sidenvägen. Historisk källkritik.
Fredag - Marco Polo, fortsättning. Inklusive mongolernas rike och Djingis Khan/Kublai Khan.
Vecka 3
Måndag - Portugiserna ger sig iväg. Henrik Sjöfararen, Bartolomei Diaz, Vasco da Gama.
Tisdag - Text och bild, portugisernas erövringar. Columbus. Läxa: läs s. 104-105, svara på frågor 1-2 (s. 117).
Onsdag - Inkariken i Sydamerika. Läxa: läs s. 106-107, svara på fråga 3-4 (s.117).
Torsdag - Cortés, conquistadores, Aztekerna. Läxa: läs s. 108, svara på frågor 1-2 (s. 108).
Fredag - Skriv egen text som sammanfattar de lästa texterna. Nya varor. Bild och bildtext.
Vecka 4
Måndag - Leonardo da Vinci. Boktryckarkonsten. Galileo Galilei. Läxa: läs s. 110-113, svara på frågor 5-10 (s. 117).
Tisdag - Martin Luther. Läxa: läs s. 114-116, svara på frågor 11-12 (s. 117).
Onsdag - Skriv egen text som sammanfattar de lästa texterna.
Torsdag - Diskussion: Nya idéer och sätt att tänka. Måla.
Fredag - Världsomseglare: Magellan, Drake. Skriv stödord till föreläsning.
Vecka 5
Måndag - Text om världsomseglare utifrån stödord. Östasiatiska muséet.
Tisdag - Redovisning av museibesöket. James Cook.
Onsdag - Terra Australis incognita.
Torsdag - Kapplöpningen till Sydpolen; Amundsen och Scott.
Fredag- Månen 1969. Framtidens upptäcktsresor.
Bokens som används: SO-S Historia Ämnesboken, Liber Förlag.
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Geografi:
Världsgeografin ur ett historiskt-ideologisk perspektiv.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Rita olika typer av historiska kartor, Ptolemaios världskarta, via medeltidens t-kartor.
I samband med kulturhistorieperioden då kartans utveckling och människors upplevelse av världen belyses får eleverna öva sig i topografiska och olika tematiska kartor och lära sig hur kartor byggs upp med gradnät, färger, symboler etc.
Jämföra med dagens kartor och hur geografisk data kan presenteras med ny teknik och hur data som klimat, hälsa och handel presenteras genom geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
T.ex. göra en egen jordglob av en ballong och tidningspapper, tredimensionella kartor av kontinenter. I samband med det övas namn och läge på världsdelar, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter osv.
Europa före och efter de stora upptäcktsfärderna och hur människors livsvillkor förändrades.
Marco Polos resor till Kina och Japan, dessa länders kultur och geografi.
Hur människors försörjning/handelsmönster har förändrats över tid (geografi).
Historia:
Europa före och efter de stora upptäcktsfärderna, hur statsskick såg ut och hur människors villkor förändrades.
Sidenvägen, Marco Polos resor till Asien, Betydelsen av nya råvaror och handelsvägar.
Den kinesiske upptäckaren Zheng Hes sjöfärder i samband med en översikt över Kinas och Japans historia.
Den marockanske upptäckaren Ibn Battutas färder. Biografier Henrik Sjöfararen, Columbus, Magellan, Vasco DaGama.
Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Den ökande världshandeln mellan Europa och Asien.
Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling.
Övningsmoment
Se Hur prövas eleverna.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr 11
Kunskapskrav för betyget A:
Historia
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Geografi
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor.
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Deltagande. Aktivt deltagande i diskussioner och samtal på lektioner är en viktig del av bedömningen.
Periodhäfte. Det vi går igenom på morgonperioden redovisas i texter och bilder i ett periodhäfte.
Prov. I slutet av perioden kommer vi att ha ett skriftligt prov. Det kommer att finnas instuderingsfrågor att träna på.