Bilder: Anna Ljungkvist.
Vikingatiden och Sveriges kristnande, åk 4
Årskurs: 4
Ämnen: Historia, samhällskunskap, religionskunskap
Periodlängd: 5 veckor
Författad av: Linda Hjortborg
Dagsplanering
Dag 1. Formteckning, berättelse ur nordiska mytologin. Ex Den keltiska drakmyten
Dag 2 . Introduktion järnåldern- hur levde man (hus, mat, jordbruk). Nordisk mytologi
Dag 3. Formteckning, vendeltid. Vad är det?. Nordisk mytologi
Dag 4. Vikingatiden- vad vet ni om vikingatiden? Samla ord, allt klassen vet tänker på med “vikingar” skrivs upp i en tankekarta på tavlan. Sortera begreppen och prata om historiesyn
Dag 5. Fynd från vendeltid och vikingatid i Sverige. Vad berättar fynden?
Dag 6. Människorna på vikingatiden. Tre samhällsklasser. Ättesamhälle. Hur ser det ut idag? Samtal i grupper. Läraren berättar utifrån nyckelord. Skriv en kort faktatext.
Dag 7. Trälarna och deras roll i det forntida samhället. Läraren berättar. Anteckna. Jämför anteckningarna i par. Rita en bild och skriv en kort bildtext utifrån anteckningarna.
Dag 8. Jordbruket/gården- vad fanns där? Arbetsfördelning mellan män, kvinnor och barn. Hur ser arbetsfördelningen ut idag? Samtal i grupper. ”Vikingagården”, färdig text. Arbetsfördelning då och nu, klassen arbetar fram en gemensam text.
Dag 9. Kläder och smycken. Arbete med text. Läs och rita kläder och smycken.
Dag 10. Mat och fritid. Arbete med text. Läs och svara på frågor. Sammanfatta svaren till en kort faktatext.
Dag 11. Berättelse ur nordiska gudasagan. Samtal om vikingarnas religion. Formteckning.
Dag 12. Synen på gamla förr och nu. Hur såg familjerna ut på vikingatiden? Hur ser familjerna ut idag? Vad räknas som en familj? Vem tar hand om de gamla och barnen idag? Kan det se ut på olika sätt? Samtal i smågrupper. Rita som serierutor i röda boken.
Dag 13. Runskrift – vad står på runstenarna? Vad kan vi lära om vikingarnas liv genom dem?Exempel på var det finns runstenar. Vi ritar en egen runsten med en viktig text på i periodhäftet.
Dag 14. Vikingarnas resor. Handel. Viktiga handelsstäder. Läraren berättar utifrån stolpar. Titta på karta. Skriv faktatext utifrån stolparna.
Dag 15. Skeppen- vikingarnas framgång tack vare skeppen. Rita vikingaskepp.
Dag 16. Byteshandel- vad handlade man med? Läs text och svara på frågor. Sammanfatta svaren till en faktatext. Rita föremål från marknaden.
Dag 17. Birka- befäst handelsstad, tidig stadsbildning, ledning av en kung.
Dag 18. Mer om trälar
Dag 19. Lagar och regler på vikingatiden. Havamal.
Dag 20. Sverige kristnas. Källor. Varför finns det likheter och skillnader i hur personer och händelser etc beskrivs? Vad kan detta bero på? Samtal i helklass. Historieämnet- intressant. Vems historia är det som berättas? Hur kan vi bestämma vad som är viktigast att lära om?
Dag 21. Tidslinje- från istid till nutid. Stenålder, bronsålder, järnålder (vikingatid). Under olika tider levde man olika i delar av världen! Vad kan det bero på ? Samtal i smågrupper.
Dag 22. Sammanfattning av fornskandinavisk religion. Sverige blir kristet.
Dag 23. Omvänt prov! Klassen delas in i grupper. Vi går igenom olika teman vi tagit upp: Religion, kläder, mat, jordbruket, skeppen, handel, trälar/fria män/ hövdningar. Varje grupp skriver 1-2 frågor på givet tema. Vill man får man lämna in fler. En grupp utses att sammanställa ett prov.
Dag 24. Rätta i par och ge poäng. Genomgång av provet.
Perioden bearbetar följande centrala innehåll
Ur En väg till frihet
Historia
Norden från istiden fram till Nordens kristnande.
Exempel på hur landskapet har formats pga av istiden.
Fördjupa kunskaper kring stenåldern, bronsåldern och järnåldern, besöka utgrävningar och teckna av olika fynd, redskap, fornlämningar, hällristningar och runstenar.
Vendeltid och vikingatid och fynd från denna tid.
Vikingafärdernas betydelse för handel och handelsutbyte, samtal och paralleller till dagens handelsutbyten och orsaker till resande.
Den nordiska mytologin och dess spår i t.ex. ortsnamn och veckodagar lyfts fram.
Städer och byar växer fram i Norden. Birka som exempel på en tidig stadsbildning, en befäst handelsstad som står under uppsikt och ledning av en kung.
Om möjligt besök på Birka och kungsgården på Adelsö, eller Stenåldersby i Höör, eller Ekhagens forntidsby i Västergötland etc.
Arbetsfördelningen mellan män, kvinnor och barn under brons- och järnålder.
Synen på gamla och barn under vikingatiden, t.ex. ur litteratur, men även fynd som runstenar t.ex.
Samtal om trälar, vilka var de och vilken roll hade de i det forntida samhället.
Kristendomens intåg i Norden och dess betydelse för vår samhällsbildning.
I samband med hembygdshistoria undersöka en stad och hur den utvecklats genom historien. Lyfta fram någon av Sveriges Östersjöstäder, stadsvandringar och belysa vad handeln betytt för utvecklingen av Östersjöområdet.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur Östersjöutbytet lämnat spår i kultur och språkliga uttryck.
När Sveriges geografi presenteras belyses jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor, samverkan mellan människa, natur och kultur lyfts fram.
Religionskunskap
Berättelser ur den nordiska och keltiska mytologin.
Fornskandinavisk religion.
Kristendomens intåg i Norden.
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen.
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle, i samband med historieperioden.
Utflykter i närmiljön till olika kultplatser, ex brons – och järnåldersgravar, ristningar och runstenar.
Samhällskunskap
Städer och byar växer fram i Norden. Birka som exempel på en tidig stadsbildning, en befäst handelsstad som står under uppsikt och ledning av en kung.
Vikingatidens lagar och regler i jämförelse med Sveriges rättsystem i dag.
Arbetsfördelningen mellan män, kvinnor och barn under brons- och järnålder, jämfört med dagens samhälle.
Synen på gamla förr och nu.
Samtal om trälar, vilka var de och vilken roll hade de i det forntida samhället.
Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter i samband med geografiundervisningen.
Övningsmoment
Resonera kring människors vardag genom olika historiska tider. Historiesyn. Öva att skriva text i grupp och ge respons. Formulera frågeställningar utifrån given fakta.
Eleven prövas mot följande kunskapskrav
Ur Lgr 11
Historia
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då väl utvecklade samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med väl underbyggda underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra väl underbyggda resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Religionskunskap
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra väl underbyggda jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra väl underbyggda resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till för resonemanget framåt.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Samhällskunskap
Eleven har mycket kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då välutvecklade samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra väl underbyggda resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då välutvecklade samband med väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Hur prövas eleven mot kunskapskraven
Delaktighet och bidrag till samtal. Användandet av historiska begrepp. Inlämning av periodhäfte. Formulera frågeställningar. “Omvänt prov”.