Ämnets utveckling i waldorfskolan

Genom sagor, myter och beskrivningar får de yngre barnen möta världen. Med folksagornas fantasieggande bildspråk som fond faller sig frågeställningar kring rätt och orätt, kamratskap, lojalitet och svek och förmågan att fatta självständiga beslut naturligt. Samtalen springer ur de frågor och berättelser som eleverna själva bidrar med. I de lägre årskurserna stärks det sociala klimatet genom den s.k. rytmiska delen som innehåller samarbetsövningar, koordinationsövningar, gemensam sång, musicerande, diktläsning och recitation. Genom utelekar och utflykter, och genom riktade grupparbeten kring olika arbeten med problemlösning, får barnen öva sig på att arbeta tillsammans. Snart uppstår behovet av gemensamma regler för att skolarbete, organiserade lekar, raster och matsituationen ska fungera, och eleverna övar utifrån sin egen vardagssituation på demokratiska processer. 

I årskurs 2 får eleverna fördjupa analysen kring etiska och moraliska frågeställningar genom periodtemat som rör fabelberättelser och legender. I fablernas värld möter de djur som representanter för olika mänskliga egenskaper; egenheter som i slutänden ställer till det för djuren i berättelserna. Genom legendernas helgonberättelser får eleverna möta människor som utan egen vinning vigt sitt liv åt det allmänna goda. Under hela läsåret får eleverna arbeta med moraliska och etiska frågeställningar, och dessutom blicka bortom den egna vardagen och höra hur människor levt och verkat i olika typer av samhällen förr i tiden, både i Sverige och utanför det egna landet.

I årskurs 3 problematiseras betydelsen av lagar och regler ytterligare genom att eleverna t.ex. får lyssna på berättelser ur det Gamla testamentet. Moses grundar inte bara en religion, utan ger också sina följeslagare tydliga regler för hur ett samhälle bör byggas. Utifrån de tio budorden får eleverna arbeta med frågeställningar om lag, rätt och moral, och de får jämföra dessa regler med lagstiftning och påföljder i vårt samtida samhälle.

I samband med undervisningstemat traditionella yrken och bondens år får eleverna möta människors olika förutsättningar, och de får ta del av hur människor löste vardagssituationer förr i tiden. I samband med beskrivningen av den svenska gruvindustrin kan eleverna få höra om alla de hantverkare och bergsmän som flyttade till Sverige under 1600-talet för att få arbete och på så vis dela med sig av sin hantverksskicklighet. I samband med detta är det viktigt att tala om vår tid, och om varför människor i dag tvingas fly från sina hemländer. Detta leder naturligt till frågeställningar kring religionsfrihet, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Eleverna får också studera centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola och samtala om yrken och verksamheter i närområdet. Arbetet med att organisera klassråd och hitta fungerande former för dessa, blir i sammanhanget en naturlig del av undervisningen i stort.

I dagens samhälle möts eleverna av ett stort informationsoch nyhetsflöde. Att i samtal beröra aktuella nyheter och frågeställningar är viktigt. Eleverna får i uppgift att följa och analysera aktuella händelser genom bevakning av media i alla former. Förutom att detta arbete ger grundläggande nutidskunskaper är det även ett utmärkt sätt att konfronteras med frågeställningar som har stor betydelse för den egna omdömesbildningen.

I årskurs 4 och 5 går man grundligt igenom olika kulturer och samhällen, och hur dessa utvecklats genom historien. I årskurs 4 ligger fokus på samhällsbildning, lagstiftning och handel i Norden, medan årskurs 5 genomgripande beskriver och jämför samhällen och religioner i det antika Indien, Persien, Mesopotamien och Egypten, för att till slut landa i Grekland och den spirande demokratins vagga.

I samband med perioden om Indien får eleverna diskutera och problematisera kastsystemet, och när antikens Grekland tas upp får de jämföra antikens innebörd av begreppet fri medborgare, som varken inkluderar kvinna eller slav, med innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Barns och kvinnors rättigheter tas upp, och synen på familjen i de olika samhällssystemen. I samband med periodundervisningen om antikens Grekland kan eleverna få öva sig i retorik och argumentation och s.k. sokratiska samtalsformer. I samband med geografiundervisningen om Norden diskuteras samernas särställning och situation, liksom även andra minoritetsfolk.

Ett viktigt undervisningstema i årskurs 6 är romarrikets uppgång och fall och kristendomens utveckling i Europa till och med medeltiden. Eleverna får under denna period fördjupa sig i det parlamentariska systemet, republiken Rom och det diktatoriska styret under den klassiska kejsartiden. I samband med detta diskuteras olika parlamentariska system, folkförsamlingar och flerkammarsystem. I anslutning till detta fördjupas även diskussionen av det svenska statsskicket, partisystemet, landsting, kommun och riksdag, och hur lagar stiftas i Sverige. Inom ramen för svenskämnet arbetar eleverna vidare med att skriva tal och argumenterande texter, och att föra samtal och debattera. Eleverna får också jämföra olika människors situation och livsvillkor i Sverige idag. Inom svenskämnet ryms även diskussioner och grupparbeten kring hur olika avsändare utformar sina budskap utifrån sina respektive syften, t.ex. som reklam- eller informationstext, liksom hur rättvisefrågor, jämställdhetsfrågor och frågor kring sexualitet hanteras av media.

Samhällskunskapen ämnesintegreras också med matematiken i årskurs 6. I samband med procenträkning får eleverna utgå från exempel som har med inkomstskatter, moms, lån, amorteringar och ränta att göra, och de får jämföra privatekonomi med den offentliga sektorns ekonomi.

Under årskurs 7 vidgas den samhälleliga utblicken i samband med undervisningen om de stora upptäcktsfärderna. Samtidigt som världshandeln byggdes upp, strömmade ädelmetaller in i Europa och denna plötsliga tillgång på kapital som inte var bundet till mark fick långtgående konsekvenser för den europeiska befolkningen. I årskurs 7 lyfter man också fram Sveriges befolkning under 1500- och 1600-talet, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt skillnader mellan invånarnas ekonomiska resurser, makt och inflytande liksom hur dessa faktorer varierade beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Eleverna får samtala kring begreppen jämlikhet och jämställdhet.

I årskurs 8 kretsar undervisningstematiken kring omvälvande skeenden som den industriella revolutionen, 1700-talets jordbruksreformer, det amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen. Många monarkier går i graven, nya demokratiska statsbildningar ser dagens ljus, och parlamentarismen utvecklas och sprids. I industrialismens kölvatten formuleras olika politiska ideologier, och eleverna i årskurs 8 får arbeta med konservatism, liberalism och med socialismens uppkomst och utveckling. Ett annat tema för årskursen är kvinno- och rösträttskampen, och arbetarrörelsens uppkomst, vid sidan om andra folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, fackförbunden och idrottsrörelsen. I samband med detta får eleverna också lära sig om olika medborgerliga skyldigheter och rättigheter och olika välfärdssystem i Sverige och Europa. Inom ämnet arbetarlitteratur får eleverna ta del av skildringar av statarlivet och de förflyttningar som skedde under andra hälften av 1800-talet, både inom Sverige och och i form av den stora utvandringen till Amerika. Frågor kring immigration, integration och segregering tas upp till samtal.

Årskurs 8 är också året då eleverna på många waldorfskolor för prova på yrkeslivet genom en två veckor lång prao-period. I samband med denna lyfts arbetsrättsliga frågor fram i undervisningen.

Under årskurs 9 kretsar undervisningen i samhällskunskap kring identitetsfrågor, rättigheter, rättskipning och hur samhällets resurser fördelas, liksom kring vikten av att skapa ett hållbart samhälle. Ofta får eleverna göra ett studiebesök i Sveriges riksdag eller sitta med som åhörare vid någon rättegång. Vidare studeras EU:s organisation och beslutsprocess. Som en aspekt av identitetsfrågor får eleverna undersöka olika samhällsnormer och se hur de påverkar människors vardag. Stereotypa uppfattningar kontrolleras mot statistiska undersökningar av området ifråga. Begrepp som rasism, feminism, kärnfamilj, HBTQ, intersektionalitet och könsmaktsordning diskuteras. 

Den övergripande tematiken i årskurs 10 är jorden som helhet och fokus ligger på globaliseringen samt de för- och nackdelar denna process medfört. Frågeställningar kring kolonialism, utvecklingsbistånd och orättvisor i världen belyses och fördjupas. Resursfördelning, civilsamhällets organisation och rättvisefrågor tas upp. Ett viktigt inslag är hur vi kan bidra till en bättre värld, och en ambition är att eleverna under årets gång får träffa inbjudna gäster som brinner för något de gör.

I årskurs 11 handlar undervisningen om de politiska ideologierna. Eleverna får bege sig till riksdagshuset eller kommunfullmäktige för att intervjua ledamöter och förhöra sig om deras ideologiska bakgrund. Samhällsekonomi och privatekonomi belyses och relateras till dagsaktuella händelser. Skolan söker också att bereda eleverna möjlighet att ge sig ut i samhället och praktisera på en social inrättning, t.ex. daghem, skola, sjukhus, vårdcentral eller äldreboende.

Samhällsundervisningen i årskurs 12 kan variera utifrån klassens önskemål och behov. Nationalstaten och dess utveckling behandlas, samt konflikter sedan kalla kriget till nutid. Mänskliga rättigheter studeras på nytt och även principen om rättssäkerhet. Huvudtema för årskurs 12 är samhällsstrukturer i olika länder. I centrum står samtalet om statens, näringslivets och kulturens roll i det framtida samhället, och framför allt hur dessa samhällssfärer påverkar och påverkas av den enskilda människan och hennes livssituation. Det s.k. tregrenade samhället och dess möjligheter för framtiden undersöks och diskuteras. Genusfrågor, miljörelaterade studier och livskunskap ingår såväl i samhällskunskapen som i andra ämnen, såsom svenska, kemi, fysik och människokunskap.