Ämnets utveckling i waldorfskolan
Under de första skolåren ges eleverna utrymme att öva sin förmåga att skapa bilder ur sina inre upplevelser. Eleverna får illustrera sagor och berättelser, och de får också arbeta med färg och form nonfigurativt.
Skriftspråket utvecklade sig ur bilden som med tiden blev till betydelsebärande tecken. På liknande sätt sker den första bokstavs- och läsinlärningen i waldorfskolan; via en bild beskrivs ett skeende som förenklas och blir till tecken, från bild till bokstav. I de lägre årskurserna får eleverna framför allt arbeta med kritmålning och akvarell och man övar mycket formteckning. De inre bilder som uppstått när eleverna fått höra på olika sagor och berättelser, får genom kritteckningen ta form på pappret. I detta arbete använder eleverna framför allt stiftkritor och blockkritor. Successivt går eleverna från att uttrycka sina egna inre bildvärldar till att med pennor och kritor illustrera skeenden och göra avbildningar i sina arbetsböcker. Allteftersom eleverna blir äldre blir det allt viktigare för eleverna att med noggrannhet och skärpa göra avbildningar av naturen och av historiska konst- och kulturyttringar.
Vid sidan av arbete med kritor, pennor och akvarell ges eleverna möjlighet att stifta bekantskap med olika konstnärliga tekniker som exempelvis modellering, relief, kolteckning, skulptur och grafiskt tryck, för att uttrycka sin egen kreativitet fritt. Den egna initiativförmågan och lusten till att undersöka och att lösa problem uppmuntras, och konstnärliga uttrycksformer som foto och film integreras i undervisningen från årskurs 3.
Redan från årskurs 1 får eleverna på de allra flesta waldorfskolor regelbundet måla med akvarellfärg på blötlagt papper i s.k. vått-i-vått teknik. Till en början får de undersöka varje färg var för sig, därefter görs övningar där de olika färgnyanserna möts och ger upphov till nya. Att måla med akvarellfärger syftar i första hand till att ge eleverna en färgupplevelse, så att de kan uppleva olika känslor och karaktärer som de skilda färgerna förmedlar. Temat för akvarellmåleriet i årskurs 2 är dualism. Färgövningarna övergår från enskilda färgers kvalitet och färgövergångar till tydliga färgmöten genom övningar med komplementfärger. I årskurs 3, efter en målningsperiod på temat skapelseberättelsen ur det Gamla testamentet, får eleverna börja måla figurativt, och i årskurs 4 och 5 varieras akvarellmåleriet genom att man målar med flytande färger på torrt papper, eller med torra färger på blötlagt papper. Genom akvarelltekniken kan eleverna i zoologiundervisningen i årskurs 4 närma sig själsstämningar hos olika djur, och under botanik- och geografiundervisningen i årskurs 5 uttrycka stämningskvaliteter i olika biotoper, t.ex. skog, hav, slätt och fjällvärld. Från årskurs 6 introduceras ofta skiktmåleri, och under högstadiet kan eleverna få arbeta med akvarell på olika underlag, exempelvis på japanpapper och tyg.
Akvarelltekniken övas metodiskt under skolåren från det abstrakta måleriet till det figurativa. Successivt utvecklas måleriet från att ha varit en manifestation av en inre upplevelse till att bli illustrationer av yttre företeelser eller förlopp.
Formteckning är ett waldorfspecifikt ämne där eleverna får öva upp sin känsla för den rena formen och utforska linjens former och rörelser. Redan den första dagen i skolan får eleverna undersöka de möjligheter den raka och den böjda linjen erbjuder, och vilka former, tecken och avgränsade rum som uppstår när det raka och det böjda kombineras. Pedagogen ritar före på den stora krittavlan och eleverna ritar på små griffeltavlor. De kan också rita sina former på stora papper med stiftkritor.
I årskurs 2 övergår formteckningsövningarna till övningar med spegelformer. Pedagogen ritar den ena sidan av en geometrisk form på tavlan, och eleverna uppmuntras att färdigställa hela formen genom att dels rita det som finns på tavlan och dels göra en spegling, och att på så vis ”göra formen hel”. Under tredje läsåret blir spegelformerna allt mer avancerade, och böljande former, lemniskator och övningar med fler symmetriaxlar förbereder eleverna inför skrivstilsinlärningen. I årskurs 4 plockas nordiska och keltiska flätmönster upp i formteckningsövningar, och det tvådimensionella ges så illusionen av en tredje dimension. Från årskurs 5 övergår formteckningsövningarna till ren geometriundervisning, där de olika geometriska formerna till en början ritas på fri hand.
Under årskurserna 5, 6 och 7 utvecklar eleverna sitt bildskapande genom att lära känna former hos t.ex. växter och andra naturföreteelser, och genom noggranna iakttagelser av olika experiment inom fysik- och kemiundervisningen.
I årskurs 7 har eleverna precis tagit steget in i tonåren. För en 13-14-åring kan världen i mångt och mycket te sig svartvit, något som eleverna till fullo får uppleva i bildämnet där bl.a. kolteckning står på schemat. De ges också möjlighet att iaktta och studera perspektivets lagbundenheter och förhållandet mellan ljus och skugga.
I årskurs 9 är ämnet konsthistoria ett viktigt undervisningstema. Eleverna får följa människans konstnärliga utveckling från paleolitisk tid fram till 1600-talets holländska guldålder. Parallellt görs också nedslag i den moderna och samtida konsten, och eleverna får dessutom samtala och reflektera kring konsten i det offentliga rummet och själva konstbegreppet.
Under gymnasieåren repeteras den äldre tidens konstutveckling, och därefter ges plats åt den moderna konsten och dess utveckling. Eleverna får då arbeta med de olika ”ismernas” uttryckssätt, och de får bekanta sig med den samtida konstens yttringar och några verksamma konstnärers namn. I årskurs 12 får eleverna möjlighet att närma sig arkitekturhistorien, både teoretiskt och konstnärligt.
Under skoltiden är det viktigt att eleverna ges tillfälle att utforska bilders funktion som kulturbärare och dess betydelse i människans historiska tid och i det samhälle vi lever i. Förmågan att tolka historiska och samtida bilder får eleverna öva genom alla årskurser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation underlättar för eleverna att uttrycka egna åsikter och ger dem större möjligheter att delta aktivt i samhällslivet. Redan i årskurs 1 får eleverna titta på egna och andras bilder och samtala om färg, form och uttryck. Med tiden utvecklas bildsamtalen till bildanalys, då eleverna ges möjlighet att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap. Genom hela skoltiden ges eleverna tillfälle att samtala om sina konstnärliga upplevelser och erfarenheter där bildkonst, arkitektur, foto, film, design och utformningen av offentliga miljöer ingår.